Washington, 050519 (IPS) – Det plötsliga och blodiga tillslaget från regimen i Uzbekistan tycks har fått den amerikanska regeringen att backa från sitt tidigare stöd till den uzbekiske presidenten Islam Karimov.
Förra fredagen uttryckte Vita huset liknande farhågor som Karimov själv gett uttryck för, nämligen över att “medlemmar av en terroristorganisation” lyckats fly i samband med den stora flykten från ett fängelse i Andizjan i Ferganadalen. Flykten från fängelset förorsakade den massaker som enligt människorättsgrupper ledde till närmare 750 människors död. De flesta som dödades var oskyldiga demonstranter som mejades ner av regeringstrupper i Andizjans äldre stadsdel efter att man samlats för att protestera mot Karimovs styre. Ytterligare ett stort antal människor ska enligt rapporter ha dödats i samband med att de under helgen försökte fly över gränsen till Kirgizistan. Dessutom ska hundratals misstänkta dissidenter ha gripits. På måndagen förändrades dock tonläget betydligt från USA då utrikesdepartementet började understryka behovet av att djupgående politiska reformer genomförs i landet. – Vi har uppmuntrat Karimovs regering att genomföra reformer, för att göra systemet mer öppet, sa utrikesminister Condoleezza Rice på måndagen.
På tisdagen var hennes talesman Richard Boucher mer tydlig, då han sa att man meddelat de uzbekiska myndigheterna att det, för att uppnå stabilitet, krävs verkliga demokratiska reformer och respekt för rättssäkerheten.
– Repression och våld kommer på inget sätt att leda till långsiktig stabilitet utan det motsatta, sa Boucher.
Den analysen delas även av oberoende experter, varav en av de främsta är Martha Brill Olcott vid Carnegie Endowment for International Peace, CEIP. Olcott varnade på tisdagen för att om inte stora politiska och ekonomiska reformer genomförs finns det risk för att Uzbekistan drabbas av inbördeskrig. – Jag anser att Uzbekistan står vid ett vägskäl, sa Olcott och påpekade att helgens demonstrationer mer handlade om reformer och social rättvisa än om religion.
Med tanke på Uzbekistans geografiska läge samt att det är det mest tätbefolkade landet i regionen, och har den största armén, skulle oroligheter där kunna destabilisera hela regionen. Enligt Centralasienexperten Nancy Lubin vid konsultfirman JNA Associates är situationen i grannländerna mycket bräcklig.
– Om detta utmynnar i våld eller till och med inbördeskrig skulle det få återverkningar i alla omliggande länder, kanske till och med i Afghanistan, säger hon. För USA står mycket på spel i Uzbekistan. Relationen till landets auktoritäre ledare Karimov förbättrades betydligt efter terrorattackerna mot USA den 11 september 2001. Karimov tillät då den amerikanska militären att använda en strategiskt viktig flygbas, såväl under som efter kriget i Afghanistan. Som tack fick Uzbekistan bland annat ett utökat ekonomiskt och militärt stöd. President Bush meddelade också att Karimovs farligaste motståndare, Uzbekistans islamiska rörelse, IMU, skulle betraktas som en förgrening av al-Qaida. Medan försvarsdepartementet varit nöjda med den uzbekiska ledaren har dock andra delar av den amerikanska regeringen blivit alltmer frustrerade över att Karimov vägrat genomföra några politiska eller ekonomiska reformer.
Dessutom har Karimovs styre kritiserats kraftigt av människorättsorganisationer, som menar att tortyr utförs rutinmässigt i landet – i synnerhet mot de tusentals djupt troende muslimer som hålls fängslade. Detta har blivit alltmer pinsamt för den amerikanska regeringen. Och än värre blev det efter att den förre brittiske ambassadören i landet, Craig Murray, offentligt hävdade att minst en dissident i landet torterats till döds genom att kokas levande. I juli förra året meddelade utrikesdepartementet att man på grund av att den uzbekiska regeringen inte genomfört de politiska reformer man förbundit sig till skulle minska biståndet med upp till 18 miljoner dollar under 2005.
Det motsvarade bara en liten del av Washingtons totala biståndspaket men utlöste ändå protester, och resulterade i att en särskild pott bestående av 21 miljoner dollar skulle gå till att hjälpa landet att göra sig av med biologiska vapen, som härstammade från Sovjettiden. Trots att biståndet blivit kvar och att Uzbekistan fortsatt att samarbeta med USA:s försvarsdepartement har relationen mellan länderna försämrats något under de senaste två åren – i synnerhet efter att Karimov, som troligen oroat sig över Bushs pro-demokratiska retorik efter kriget i Irak, närmat sig Ryssland.
Detta har i sin tur, enligt Olcott, minskat USA:s inflytande över Karimov och lett till att det är ännu svårare att förmå honom att genomföra några reformer.
