Washington, 050502 (IPS) – FN uppmanar världens regeringar att hjälpa Iraks universitet och högskolor. Fem av sex institutioner i landet är förstörda och FN varnar för att situationen kan påverka återuppbyggnadsarbetet i det krigsdrabbade landet.
– Förstörelsen av Iraks system för högre utbildning har förbisetts men representerar en viktig konsekvens av konflikterna, de ekonomiska sanktionerna och den pågående oordningen i Irak, säger Jairam Reddy, ordförande för internationella ledarskapsinstitutet vid FN:s universitet, UNU. UNU är ett Tokyo-baserat internationellt nätverk av akademiker.
Reddy menar att ett återupprättande av landets högre utbildningar på många sätt är en förutsättning för återuppbyggnaden av landet. Sedan den USA-ledda invasionen 2003 har närmare 84 procent av Iraks högre utbildningsinstitutioner bränts, plundrats eller förstörts, skriver Reddy i en utvärdering som släpptes på söndagen. Enligt studien har ett stort antal akademiker mördats och många fler hotats till livet. Av den infrastruktur som slagits sönder är bara 40 procent på väg att återuppbyggas, närmare 2 000 laboratorium behöver förses med ny utrustning och 30 000 datorer måste köpas in och installeras landet över, enligt studien.
Sedan 1990 har dessutom fyra av tio av landets mest välutbildade pedagoger emigrerat.
Förutom att mer pengar krävs föreslår Reddy att man tillsätter en nationell kommission för högre utbildning. I denna kommission skulle politiker, akademiker, studenter och utvalda utländska akademiker ingå. Kommissionens uppgift skulle vara att hantera allt från infrastrukturfrågor till regleringar samt se till att göra det möjligt för lovande elever att gå vidare med universitetsstudier. Enligt FN:s barnfond Unicef har även den lägre utbildningen i landet drabbats mycket hårt. I en rapport från oktober skrev Unicef att andelen barn som går i skolan visserligen ökat – men landets skolsystem som en gång i tiden var ett av de bästa i Mellanöstern var enligt organisationen överbelastat. Enligt Unicef var det brist på stolar, bänkar och klassrum. Dessutom saknade de flesta skolor grundläggande behov i form av tillgång till vatten och toaletter.
