Tokyo, 050502 (IPS) – Från och med den första maj är det lättare för japanska företag att anställa utländska arbetare. Jordbruket, fiskerier och skogsbruket är de näringar som först kommer att kunna dra nytta av förändringen.
De nya reglerna representerar en policyförändring i Japan som fram tills nu har vägrat släppa in outbildad utländsk arbetskraft. – Programmet har tillkommit efter uppmaningar från japanska företag, säger Shoichiro Okabe, tjänsteman vid justitiedepartementet. Ett beslut om vilka andra sektorer som ska tillåtas att bjuda in utländsk arbetskraft väntas komma snart. Anledningen till beslutet är att det snart kommer att råda en akut brist på personal i Japan på grund av den minskande befolkningen. Enligt beräkningar från FN kommer Japans befolkning att minska från 127 miljoner 2004 till 109 miljoner 2050. – Japans arbetskraft väntas minska med tio procent de närmaste 25 åren, säger Julian Chapple, vid Kyoto Sangyo-universitetet. Chapple skriver i en färsk rapport att det troligaste scenariot är att den inhemska marknaden kommer att minska, produktiviteten kommer att sjunka, regeringens inkomstbas kommer att minska och regeringen kommer att få kämpa med att klara av välfärd och sjukvård för ett växande antal äldre.
I början av april lanserade den japanska regeringen en ny invandringsplan som bygger på en rapport gjord av det japanska justitiedepartementet. Departementet uppmanade regeringen att överväga att släppa in utländska arbetare. – Efter att i åratal ha struntat i problemet så inser Japan nu den viktiga roll som migrantarbetare kan ha – både som billig arbetskraft och för den lokala ekonomin, säger Katsunori Yoshinari, chef för den ickestatliga organisationen Asiatiska folks vänskapsförbund.
Han tillägger dock att en djupt rotad misstänksamhet mot utländska influenser gör att denna omsvängning måste planeras väl. Och flera mindre städer i Japan där det råder brist på arbetskraft har redan börjat förbereda sig på att ta emot utländska arbetare. Kimio Matsudaira, som jobbar på en arbetsförmedling i staden Ota, 60 kilometer norr om Tokyo, säger att kommunen driver ett särskilt program för att hjälpa och stödja utländska arbetare. Ota har 200 000 invånare men över 60 procent är över 60 år gamla. Eftersom stadens ekonomi bygger på tillverkningsindustri är Ota verkligen i behov av arbetskraftsinvandring. Redan i dag arbetar över 30 000 japanskättade latinamerikaner inom stadens bilindustri. De är ättlingar till japaner som emigrerade till Sydamerika i början av 1900-talet. I slutet av 80-talet infördes regler som gjorde att tredje och fjärde generationens japanska latinamerikaner fick lov att jobba i landet. Matsudaira säger att de utländska arbetarna är livsnödvändiga för att Otas ekonomi ska kunna överleva. – För att underlätta organiserar vi tjänster som språkklasser, körkortsutbildning, hjälp med bostäder och rådgivning. Systemet fungerar mycket bra, säger han till IPS. Hiroaki Watanabe, expert vid det tankesmedjan Japans arbetsforskningsinstitut, säger att liknande program är nödvändiga för att arbetskraftsinvandringen ska fungera. – Det är också viktigt att börja med att ta emot mindre antal outbildade arbetare för att minimalisera de sociala problem som kan uppstå i ett stängt samhälle som inte är redo för utlänningar, säger han. Opinionen är splittrad i sin inställning till utländsk arbetskraft. På frågan hur man kände för att en utlänning fick ett jobb som ingen japan ville ha var hela 33 procent negativa i en undersökning som gjordes förra året. 31 procent hade inget emot att en utlänning anställdes medan 29 procent sa att de skulle stödja det som en sista utväg.
