Rio de Janeiro, 050415 (IPS) – Jordlösa lantarbetare och ursprungsgrupper tänker skaka om Brasilien. De planerar markockupationer och en stor marsch till huvudstaden Brasilia under april och maj.
Den brasilianska rörelsens för jordlösa bönder, MST, har i flera år organiserat stora kampanjer i april. Den 17 april har rörelsen utropat till internationella bondedagen – till minne av den massaker på 19 jordlösa bönder som utfördes 1996. Brasiliens ursprungsfolk har i sin tur utropat den 19 april till sin kampdag. Och i år tänker de båda grupperna samordna vissa protester. MST har skjutit fram sin årliga protestmarsch till första maj. Då samlas medlemmarna i staden Goiania och håller ett stort förstamaj-möte och inleder sedan en 200 kilometer lång marsch till landets huvudstad Brasilia. Arrangörerna räknar med 10 000 deltagare och planerar att nå sitt mål den 17 maj. MST:s nationella samordnare Jaime Amorim säger att marschen har skjutits fram på grund av ett stort antal inplanerade jordockupationer i april och på grund av påvens död. 18 markockupationer ska genomföras i delstaten Pernambuco under april månad, säger Amorim. I Pernambuco finns idag 163 MST-läger på ockuperad mark. De bebos av 23 000 jordlösa familjer, berättar han. Amorim anser att regeringens nationella institut för jordreform, INCRA, har visat sig vara inkapabelt att genomdriva en effektiv reform. Institutet har inte ens lyckats nå upp till de mål det själv satt upp, och frustrationen bland de jordlösa ökar år från år, enligt MST. Amorim säger att fackföreningsmannen Luiz Inácio Lula da Silvas utnämnande till president 2003 skapade förhoppningar bland de jordlösa och att de i dag känner en viss besvikelse över vad regeringen hittills har uträttat. Men han tillägger att rörelsens fiender är ägarna av de stora lantegendomarna – inte regeringen. Den pågående nedgången för sockerindustrin har skapat ännu högre arbetslöshet bland de jordlösa lantarbetarna, vilket ökat frustrationen bland de fattiga. Spänningen mellan de stora markägarna – som har privata väpnade miliser – och ockupanterna har också ökat. Flera storgods hotar att tömma lägren “med kulor” säger Amorim.
Målet med marschen till Brasilia är att skapa medvetenhet i landet om vikten av en jordreform. Det handlar inte bara om att ge mark till fattiga – en reform ska också ses som en strategisk utvecklingsplan som kommer att generera arbeten, öka den inhemska matproduktionen och stärka den inhemska marknaden, enligt MST.
Brasiliens ursprungsfolk kämpar också för rätten till mark, och i flera fall om själva möjligheten att överleva kulturellt så väl som fysiskt. Regeringen har lovat att officiellt avgränsa och utöka de områden som tillhör ursprungsfolken men utvecklingen går långsamt och många ursprungsgrupper klarar sig inte där de lever. I år har dussintals barn från folkgruppen Guaraní-Kaiowá dött till följd av undernäring. Guaraní-Kaiowá lever i delstaten Mato Grosso do Sul. Sju ursprungsfolk skrev i slutet av mars ett gemensamt manifest där de kallade regeringen för “anti-indiansk” eftersom den inte uppfyllt löftena att erkänna nya gränser till folkens områden. Under de två första åren som den nuvarande regeringen har haft makten har bara 13 ursprungsreservat fått sina gränser officiellt erkända vilket är ett sämre resultat än under den tidigare regeringen, står det i manifestet. Ursprungsfolken kräver land, sjukvård och rätt till tvåspråkig utbildning. De kommer att sätta upp en tältstad i Brasilia mellan den 23 mars och den 3 maj för föra fram sina krav, säger Maria Miquelina, ordförande för en ursprungsorganisation från Amazonas. Ursprungsfolkens ledare kommer att träffa parlamentariker för att försöka förmå dem att inte rösta för en föreslagen lagstiftning som skulle bli ett stort bakslag för landets ursprungsgrupper, enligt Miquelina.
Enligt förslaget ska det bli förbjudet att omvandla mer än hälften av territoriet i en delstat till ursprungs- eller miljöreservat. Det skulle särskilt drabba delstaterna i Amazonasregionen, där majoriteten av landets ursprungsbefolkningar bor. – Vi kommer att utvärdera den nuvarande regeringens politik gentemot ursprungsfolken. Regeringen har hållit en massa positiva tal men misslyckats med att omsätta orden i handling, säger Miquelina.
