Peking, 050217 (IPS) – Samtidigt som Kinas ekonomi fortsätter att blomstra riskerar den mänskliga kostnaden för detta stora språng framåt att bli ett av landets största sociala problem.
Förra måndagen dog 210 gruvarbetare i den värsta gruvolyckan på årtionden. Olyckan i den statsägda gruvan i Fuxin, i provinsen Liaoning, var enligt statliga kinesiska medier den värsta sedan 1942.
Den kinesiska gruvindustrin är farligast i världen. 2004 dog 6 027 arbetare i kinesiska gruvor, enligt officiella uppgifter. Det innebär att 16 gruvarbetare dör varje dag. Och då är vanligtvis inte olyckor som skett i mindre, kollektivt ägda eller privata gruvor medräknade. Enligt oberoende uppskattningar kan så många som 20 000 människor dö varje år inom gruvdriften. Kinas gigantiska kolindustri går för närvarande på högvarv eftersom efterfrågan på energi ständigt ökar. Tillväxttakten i den kinesiska industrin ligger på nio procent per år. Kolet står för hela 70 procent av Kinas totala energiproduktion. Landet var redan förra året världens största kolproducent och nu finns det ambitiösa planer på att öppna över 500 nya kolkraftverk de närmaste åtta åren. Men Kinas industriella tillväxt har en enorm dold kostnad i form av mänskligt lidande. Enligt officiella uppgifter lider 25 miljoner människor av arbetsrelaterade sjukdomar eller skador. Detta misstänks dock vara en grav underskattning eftersom officiella uppgifter ofta bara bygger på anställda inom de statsägda verksamheterna, samtidigt som merparten av de arbeten som tillkommit efter de ekonomiska reformerna på 80-talet finns inom den privata industrin.
Men de största och dödligaste olyckorna de senaste månaderna har skett i statsägda gruvor – där cheferna enligt reglerna ska investera i säkerheten. I november dog 166 människor i kolgruvan Chenjiashan i Shaanxi-provinsen och i oktober dog 148 arbetare i en olycka i centrala Kina. Och samtidigt som släktingar till omkomna i den senaste olyckan i Fuxin sörjde skedde en ny explosion i en gruva i sydvästra Kina, där fem personer dog. Den officiella dagstidningen China Daily skriver att det ökade energibehovet har lett till att gruvorna har ökat sin produktion vilket i sin tur ökar risken för olyckor. Regimen i Peking gav nyligen landets miljömyndighet – den statliga miljöskyddsbyrån – ökade befogenheter. Men kritiker anser att regeringen borde ta ett större ansvar för att hindra nya tragedier inom industrin. De anser att regeringen har misslyckats med att kontrollera produktionen och se till att gällande lagar och regler följs.
Vissa experter kritiserar också att ersättningen till efterlevande efter gruvarbetare som dött i olyckor är så låg – mellan 12 000 dollar i privata gruvor till omkring 60 000 i stora statsägda. De låga ersättningsnivåerna gör att skrupelfria chefer låter bli att investera pengar i säkerhets- och ventilationsutrustning.
Katastroferna inom gruvindustrin är besvärande för president Hu Jintao och premiärministern Wen Jiabao eftersom de sedan de kom till makten 2002 har lovat att skapa trygghet för vanliga människor och att skapa öppenhet runt katastrofer. 2003 gick premiärministern Wen Jiabao ner i ett gruvschakt för att äta en måltid med arbetarna – en gest som sågs som en hyllning till den grupp som betalat det högsta priset för Kinas utveckling.
