Belgrad, 041117 (IPS) – Rättegången mot tre kosovoalbaner i FNs krigsförbrytartribunal i Haag kan eventuellt få fler serber att se domstolen som opartisk men den riskerar också att öppna gamla sår.
Domstolen har hittills främst åtalat serber för krigsbrott utförda mot albaner. Detta är första gången som albaner åtalas för krigarförbrytelser. De tre åtalade var medlemmar i gerillarörelsen UCK. Gripandet av männen för nästan två år sedan ledde till massiva protester bland kosovoalbanerna som ser dem som frihetskämpar. – UCK bestod av människor som slogs mot repressionen, för den efterlängtade drömmen om självständighet. Vanliga människor kan inte ta in att dessa frihetskämpar behandlas som krigsbrottslingar säger den kosovoalbanska analytikern Skeljzen Maliqi. De tre UCK-medlemmarna Fatmir Limaj, Haradin Bala och Isak Musliu åtalas av tribunalen för att ha torterat och mördat serbiska och albanska civila i ett UCK-fängelse under kriget 1998-99. Enligt åtalet grep och fängslade männen 35 personer i maj 1998. Fångarna hölls instängda under brutala och inhumana förhållanden och utsattes för fysisk och psykisk tortyr. Enligt åklagarna avrättade de tre UCK-männen 14 av fångarna innan serbiska säkerhetsstyrkor tog kontrollen över området i juni 1998. Då tog de åtalade männen med sig 21 av fångarna upp i bergen där 10 albaner mördades av Bala och Musliu på order av Limaj. Limaj anklagade männen för att ha samarbetat med serberna. Brotten utfördes sedan den kosovoalbanska gerillan UCK inlett ett väpnat uppror mot den serbiska regeringen i Bagdad. Serbiska säkerhetsstyrkor fördrev under konflikten som följde över 800 000 albaner från deras hem och har gjort sig ökända för de brutala krigsbrott som utfördes mot civilbefolkningen. Omkring 10 000 albaner dödades under kriget och 3 000 saknas fortfarande. Dessutom dödades cirka 1 300 serber som antas ha fallit offer för UCK-grupper eller för hämndaktioner. – Vi hoppas att detta ska sprida ljus över vad som hände i Kosovo. Etniska albaner var inte de enda offren, säger Simo Spasic som leder Belgradföreningen för saknade i Kosovo.
Repressionen mot kosovoalbanerna och den serbiska regimens vägran att delta i internationella förhandlingar med syftet att lösa krisen i Kosovo ledde till att Nato 1999 genomförde bomräder mot Serbien. Regeringen i Belgrad drog därefter bort sina trupper från Kosovo och UCK upplöstes när Nato-ledda fredsbevarande trupper gick in i provinsen i juni 1999. Inledningen av rättegången mot de tre albanerna har varit kaotisk. Flera kallade vittnen har utsatts för påverkan. Domstolen har åtalat en kosovoalban för att han försökt muta två personer att inte vittna mot de åtalade UCK-männen. Mannen greps av de fredsbevarande styrkorna i Kosovo förra månaden. Men i Serbien var rapporteraning sparsam då rättegången inleddes i måndags. Ingen officiell person vill kommentera fallet. De flesta tjänstemän i Serbien ser fortfarande domstolen som en partisk, anti-serbisk, institution. – Det är viktigt att se öppet på rättegången, eftersom sinom tid måste förtroendet för domstolen utvecklas bland serber, säger människorättsaktivisten Natasa Kandic. För många serber står alltså själva domstolens oberoende till svars i den pågående rättegången. Förra veckan förhörde utredarnas vid domstolen den framstående kosovoalbanske politikern Ramush Haradinaj om sin roll som UCK-ledare. Serbien anklagar honom för flera mord och övergrepp mot serbiska civila under konflikten. I dag leder Haradinaj det politiska partiet Alliansen för Kosovos framtid.
