Bulawayo, 041102 (IPS) – Namnen på det senaste århundradets främsta studenter sitter fortfarande ingraverade i guld i aulan på skolan Milton Junior i Bulawayo i södra Zimbabwe. Nu är det dock ekonomiska problem som står högst på skolans dagordning.
Ett av de ingraverade namnen lyder Hendrik Frensch Verwoerd – arkitekten bakom apartheid i grannlandet Sydafrika. Verwoerds familj levde i det dåvarande Rhodesia under fyra år. De föräldrar som i dag samlats i aulan för ett möte är inte bara av en annan färg än Verwoerd – de har dessutom ingen tid att fundera över hans politiska synder. Deras uppdrag är att godkänna kommande års skolbudget.
Nyligen skulle alla landets skolor lämna in sina budgetförslag för 2005 till landets myndigheter. Den summa de begär ska täcka in hela nästa års budget vilket är mycket svårt att planera eftersom inflationen i Zimbabwes är en av de högsta i världen. Den officiella siffran ligger på 252 procent.
De hela tiden stigande priserna på allt från kritor till bränsle gör att försök till kostnadsberäkningar ett år framåt är att jämföra med att spå i en kristallkula.
Och även om nästa års budget skulle godkännas har många skolor svåra problem att få ihop budgeten för innevarande år. För fyra månader sedan begärde Milton Junior ett extra anslag. Men eftersom det avslogs ligger man nu på ett kraftigt minus. – Det kommer inga pengar från myndigheterna, inte ens för telefoner eller elektricitet, säger skolans rektor Patrick Nyoni. Man har inte kunnat genomföra några reparationer eller andra åtgärder, som att exempelvis åtgärda stopp i toaletterna eller bättra på den en gång i tiden gröna idrottsplanen. Och vad värre är har man heller inte råd att förse det dryga tusentalet elever med läroböcker. I den kommande budgeten begär skolan en chockhöjning av elevavgifterna, till motsvarande 650 kronor om året. Men med tanke på att arbetslösheten i landet ligger på över 70 procent, och att få av de som har ett arbete tjänar mer än motsvarande dryga 700 kronor i månaden, är det inte ett särskilt populärt förslag. Enligt årets upplaga av FN:s rapport om mänsklig utveckling lever ungefär 36 procent av landets invånare på en inkomst under fattigdomsgränsen på en dollar om dagen. Situationen är svår på många av landets skolor, men överlag är läget sämre på landsbygden. Efter att Zimbabwe fick sin självständighet gentemot Storbritannien 1980 fick landet mycket beröm för sina insatser för att ge landets svarta majoritet tillgång till utbildning. Men införandet av skolavgifter under 90-talet tillsammans med den politiska och ekonomiska utvecklingen i landet underminerade dessa framgångar. I dag menar FN:s barnfond Unicef att landets utbildningssektor står inför en rad utmaningar, däribland bristande resurser samt att många elever hoppar av sina utbildningar. Inget illustrerar dock krisen inom landets skolor bättre än lärarnas svåra situation. De har extremt låga löner och många väljer istället att flytta utomlands.
