St. Marc, 040908 (IPS) – Ett dussintal före detta soldater från den sedan länge upplösta haitiska armén paraderade genom den fattiga staden St. Marcs under måndagen under slagordet “Länge leve den haitiska armén!”.
Sedan förra veckan har liknande parader och ockupationer av byggnader genomförts av ex-soldater i minst sex haitiska städer. Grupper av tungt beväpnade före detta soldater ockuperar nu polisstationer eller andra officiella byggnader i Petit-Goave, Cap-Haitien, St. Marc, Hinche och andra städer i landet. I vissa fall har de till och med jagat bort polisen från stan. I en stad har de tagit över hela polishögkvarteret och målat det gult – den traditionella färgen på militära byggnader i Haiti.
Haiti har åter förvandlats till en krutdurk – bara sex månader efter att landets president under ett uppror drevs i exil. I Haiti i dag ska två beväpnade styrkor ansvara för säkerheten: den underbemannande och demoraliserade nationella polisstyrkan och FN:s cirka 2 750 fredsbevarande soldater. Andra aktörer är de tungt beväpnade före detta soldaterna, beväpnade gäng och andra kriminella. Hittills har inga regelrätta strider genomförts men det har varit nära många gånger. Den övergångsregering som styr landet har fördömt aktionerna från ex-soldaterna men den har varit otydlig och gått ut med dubbla budskap. Landets justitieminister Bernard Gousse sa förra veckan att ockupationerna av polisstationer var “misstänkta” och att de före detta soldaterna försökte “skada staten” – samtidigt sa han dock att ex-soldaterna var välkomna att söka jobb som poliser.
Den här veckan har regeringen satt samman en ny kommitté som ska “förhandla” med ex-soldaterna, samtidigt som den sa att polisen och FN-styrkan kommer att återta kontrollen av de ockuperade byggnaderna ”omgående”.
FN:s stabiliseringsstyrka i Haiti, MINUSTHA, vill inte kommentera det uttalandet.
– Vi har ingen kommentar på det eftersom detta är ett problem för regeringen. Detta är en haitisk affär, säger Toussaint Kongo-Doudou, talesman för MINUSTHA till IPS. Haitis väpnade styrkor upplöstes av den dåvarande presidenten Jean-Bertrand Aristide för nästan tio år sedan efter att en statskupp genomförs mot honom och hans regering. Mellan 3 000 och 5 000 människor dog under kuppen. Aristide återinsattes vid makten genom en USA-ledd invasion. Efter invasionen upplöste presidenten armén, som gjorts sig ökänd för tortyr, mord och kuppförsök under diktatorn Duvaliers regim mellan 1957-86. Armén hade en gång i tiden bildats av amerikanska marinsoldater under USA:s första ockupation av Haiti 1915-1934. I slutet av 2002 dök grupper av före detta soldater upp vid Haitis gräns mot Dominikanska republiken – de gjorde räder in i Haiti och attackerade polisen och andra. 18 månader senare, i februari 2004, fanns dessa män bland de ”rebellstyrkor” som drog från stad till stad och attackerade polisstationer och Aristide-anhängare.
Attackerna kom samtidigt som folket var missnöjda med Aristides regering och de ledde till att Aristide avgick och lämnade landet den 29 februari. Aristide själv kallar scenariot en ”modern statskupp”. Han hävdar att han tvingades lämna landet och att ex-soldaterna hade stöd från bland annat regeringarna i USA och Dominikanska republiken. Den snabbt hopsatta övergångregeringen grep aldrig några av ex-soldaterna eller andra rebeller efter upproren i februari. Och sedan dess har ex-soldaterna patrullerat vissa gator, satt upp egna vägspärrar och vissa har gjort sig skyldiga till mindre brott. Den före detta “rebelledaren” och löjtnanten Ramissainthe Ravix, som är självutnämnd ledare för ex-soldaternas rörelse, har under året flyttat från stad till stad. – Regeringen behöver inte ombilda oss. Vi finns här. Vi har alltid funnits här. De behöver bara betala oss för de tio år och sju månader de är skyldiga oss och sen låta oss göra vårt jobb, sa Ravix till IPS efter att hans män intagit polisstationen i Petit-Goave förra veckan. Ravix sa att varken han eller hans soldater hade några planer på att lämna in sina vapen före den 15 september, som är den tidsgräns landets premiärminister satt upp.
När de tungt beväpnade ex-soldaterna marscherade in i St. Marc såg de flesta av invånarna bara på – men ett hundratal sjöng och dansade och välkomnade soldaterna. En av anledningarna till det kan vara att haitierna har mycket liten respekt och tilltro till landets nationella polisstyrka – som även den har blivit anklagat för brott mot de mänskliga rättigheter och korruption. Men 45-årige Dieuseule Pierre som bor i St. Marc säger att han inte alls är glad över att armén är tillbaka i hans stad. – Det är som om människor har glöm hur de var, säger fiskförsäljaren medan han skakar på huvudet.
– De gjorde många dåliga saker, sköt människor och tvingade dem att gömma sig. Eliphaite St. Pierre, generalsekreterare för ett nätverk av nio haitiska människorättsorganisationer, är starkt kritisk till utvecklingen. Precis som många andra demokratiaktivister riskerade han livet i kampen mot armén under kuppen 1991-94. – Vi är helt emot att de väpnade styrkorna återvänder. Genom hela historien har de varit ett repressivt verktyg som använts mot det haitiska folket, säger St. Pierre.
Han är mycket kritisk till att övergångregeringen inte tagit itu med problemet med de väpnade ex-soldaterna och till dess dubbla budskap.
