Amman, 040503 (IPS) – Det islamistiska våld som hittills främst har drabbat Irak, Israel och palestinierna sprider sig nu i andra länder i regionen. I Syrien drabbade attentatsmän som pekas ut som islamister i förra veckan samman med säkerhetsstyrkor i centrala Damaskus. Och i Jordanien säger myndigheterna att de stoppat misstänka al-Qaida sympatisörer från att genomföra ett storskaligt terrordåd.
Syrien och Jordanien har varit bland de mest stabila länderna i Mellanöstern eftersom ländernas säkerhetsstyrkor har haft benhård koll på oppositionella och stoppat allt motstånd.
Nu tycks båda länderna ha blivit måltavlor för fundamentalisterna, trots att de intar motsatta positioner politiskt. Syrien, före detta Sovjetvän, är ofta häftigt anti-amerikanskt medan Jordanien är en trogen allierad till väst och USA. Det som förenar dem är en sekulär inställning som gör att de hamnat i konflikt med islamistiska fundamentalister från olika grupperingar.
De flesta syriska tjänstmän skyllde förra veckans våld på Usama bin Ladens al-Qaida, som de hävdar att landet systematiskt har bekämpat sedan den 11 september 2001.
Andra syriska kommentatorer riktar anklagelserna mot mindre specifika ” islamistiska fundamentalister” och pekar på tidigare konfrontationer med det muslimska brödraskapet.
1982 krossade landets militär ett muslimskt uppror i staden Hama i centrala Syrien, där, enligt vissa uppgifter, hela 20 000 människor dödades. Nu verkar våldet blossa upp på nytt i landet. De senaste veckorna har kurdiska grupper i norra Syrien drabbat samman med säkerhetsstyrkorna. Det är okänt hur många som dödats i striderna.
Men målen för förra veckans attentat i Damaskus, en övergiven FN-byggnad och Kanadas ambassad, pekar inte mot kurdisk inblandning.
– Det råder inget tvivel om att detta utförts av muslimska fundamentalister, säger Thabet Salem, politisk analytiker i Damaskus.
– Efter 25 år av lugn i Syrien, var syftet att skicka ett budskap till myndigheterna för att säga: se upp, vi är fortfarande här.
Och myndigheterna vill gärna lägga skulden för attentatet på al-Qaida.
Regeringen har behov av att visa att landets står på samma sida som USA i kampen mot terrorismen.
– Jag tror al-Qaida ville skicka ett budskap till amerikanerna att de kan nå alla mål, även i mycket säkra länder som Syrien. Syftet är också att få Syrien att betala för sin roll i kampen mot terrorn, sa turistministern Saadallah Agha al-Kalaa till pressen.
Syrien har länge varit uppsatt på USA:s lista över länder som stödjer terrorism. Under kriget i Irak ökade spänningen mellan länderna på grund av den syriske presidenten Bashar Assads uttalade motstånd mot invasionen av grannlandet Irak.
USA anklagade också Syrien för stödja de som slogs mot ockupationsstyrkan och efter själva krigets slut har USA klagat på att Syrien inte gjort tillräckligt för att säkra sina gränser.
I slutet av förra året godkände den amerikanska kongressen en lag som ger USA:s president möjligheten att införa sanktioner mot Syrien, vilket vissa betraktare hävdar att administrationen nu håller på att utarbeta. Syrien har försökt stå emot trycket genom att poängtera att landet har samarbetat med USA i den globala kampen mot al-Qaida.
Men detta påstående motsägs av att det vid flera terrordåd i regionen finns misstankar om kopplingar till Syrien. Vissa av de inblandade i attacken mot Turkiet i slutet av förra året tycks ha utbildats i Syrien. Och i Jordanien hävdar myndigheterna att minst tre av de bilar fyllda med sprängämnen – som skulle ha använts vid ett terrordåd – kom från Syrien. Det är en anklagelse som Syrien förnekar. Odiskutabelt är dock att tre av fyra misstänkta attentatmän som sköts ihjäl av polisen i Amman var syrier.
Även de jordanska myndigheterna har verkat väldigt sugna på att lägga skulden för planerade terrordåd på al-Qaida. Tidigare i veckan sände myndigheterna fyra mäns bekännelser i statlig radio och tv. Männen säger att de planerade att genomföra attentat mot jordanska och amerikanska mål i landet på order från al-Qaida ledaren Abu-Musab al-Zarqawi, som är jordanier, och som USA kopplar till attacker i Irak.
En av de misstänkta männen säger att de hade instruerats att utföra al-Qaida “första kemiska attack” i Jordanien. Enligt en expertkommentar som följde efter bekännelserna uppskattades att upp mot 80 000 människor kunde ha dött i attacken.
Jordansk tv visade bilder på blå containrar som ska innehålla kemikalier som attentatsmännen planerade att använda i terrordådet.
Vissa betraktare tror att myndigheterna beslutade sig för att offentliggöra bekännelserna för att skingra vissa jordaniers tvivel om sanningshalten i de planerade attentatet. Andra i Jordanien upplever att myndigheterna använder sig av säkerhetsargumentet för att kunna slå till mot oliktänkande.
I Syrien har den framstående människorättsadvokaten Anwar al-Bunni vågat kritisera regimen, vilket är mycket ovanligt.
– Den här extremismen kom till uttryck eftersom friheten var kvävd, liksom möjligheten till att fredligt uttrycka sin åsikt, säger Al-Bunni.
– Ingen är emot att staten ger folket säkerhet, men att använda säkerhet som ett skäl för att undertrycka människor leder till mer extremism.
Dessutom vinner al-Qaida ökad popularitet i både Syrien och Jordanien på grund av gruppens påstådda inblandning i motståndet mot de amerikanska styrkorna i Irak. Därför har myndigheterna i båda länderna något att vinna på att visa att stöd för al-Qaida bara för med sig förödelse – åtminstone på hemmaplan.
