Montreal, 040303 (IPS) – Rebelledaren Guy Philippe utropade sig under tisdagen till Haitis ”militärchef”. Samtidigt fortsatte spekulationerna om USA:s roll i president Jean-Bertrand Aristides flykt från landet och om hur det internationella samfundet ska engagera sig i att skapa politisk ordning i Haiti.
Under måndagen sa Aristide till tv-bolaget CNN att de amerikanska soldaterna hade tvingat honom att lämna landet. – Vi var tvungna att resa och satt i 20 timmar i ett amerikanskt plan utan att veta vart de förde oss, fram tills 20 minuter före landningen då de sa att vi skulle gå ner i Centralafrikanska republiken, sa Aristide. USA:s försvarsminister Colin Powell avfärdade under måndagen den versionen av händelseförloppet. Han hävdar att Aristide helt frivilligt lämnade landet och FN:s generalsekreterare Kofi Annan sa på tisdagen att han inte hade någon ytterligare information om Aristides avfärd. Jamaicas utrikesminister KD Knight säger, som talesman för den karibiska samarbetsorganisationen Caricom, att Caricom ifrågasätter om man kan kalla Aristides flykt för frivillig men tillägger att organisationen inte har gjort någon koppling mellan USA och rebellerna som störtade Aristide. Caricom har tidigare kritiserat det internationella samfundet för att det inte skickade en fredsbevarande styrka tidigare, innan Aristide tvingades bort, och Knight sa under tisdagen att organisationen troligen inte kommer att godkänna en regering i Haiti där rebellerna ingår. Haiti är ett av Caricoms 15 medlemsländer. Under tisdagen sa Richard Boucher, talesman för USA:s utrikesdepartement, att USA avfärdar rebelledaren Philippes utnämnande av sig själv till Haitis militärchef. Philippe var delaktig i ett kuppförsök mot Aristide redan år 2001. – Rebellerna måste lägga ner sina vapen och gå hem, sa Boucher till nyhetsbyrån AP. Den ickestatliga brittiska organisationen Haiti Support Group betvivlar att det internationella samfundet verkligen kommer att hjälpa Haiti ur det politiska vakuum som det fattiga landet befinner sig i. – Det internationella samfundet, som i fallet Haiti betyder USA, Frankrike och i mindre grad Kanada, har redan gjort absolut klart att det inte kommer intervenera på något positivt sätt i Haiti, säger Charles Arthur, organisationens chef. Den internationella väpnade styrkans roll kommer att bli att skydda de tillgångar som aktörerna anser att de har; infrastrukturen i huvudstaden, ambassaderna, storföretagen och områdena där de rika bor, tror Arthur. Men Arthur säger att ingen bör sörja över Aristides avgång. – Enligt min åsikt, som bygger på samarbete med gräsrotsrörelser i Haiti de senaste 12 åren, så har Aristide inte lyckats infria kraven från de 85 procent av Haitis befolkning som är fattiga, säger Arthur. Hela det politiska systemet på Haiti har varit blockerat sedan oppositionspartierna vägrade delta i det politiska arbetet efter valet år 2000, som av flera ickestatliga observatörer och av den amerikanska samarbetsorganisationen OAS förklarades som tveksamt genomfört. I år skulle parlamentsval ha hållits i Haiti och oppositionen fruktade att de inte skulle bli rättvisa. Oppositionen har därför bojkottat arbetet i kongressen och vägrat att samarbeta med regeringen. Carolyn Fick, historieprofessor vid Concordia-universitetet i Montreal och författare till boken The Making of Haiti: The Saint Domingue Revolution From Below, säger att hon inte tror att USA bär ansvaret för att Aristide tvingades lämna landet. – Det pågick förhandlingar som satte press på Aristide och det gjorde även den inhemska situationen, säger Fick.
– Nu är han borta och frågan är vart man ska gå nu. Rebellerna har ännu inte lagt ner sina vapen trots att de lovat att göra det. Jag tror inte de kommer att göra det förrän de får vissa garantier. Min känsla är att de kommer att förhandla om att få återuppbygga Haitis armé. Leslie G. Desmangles, professor i internationella studier vid Trinity College i Hartford har en likartad uppfattning. – Jag tror inte någon vet exakt vad som hände. Det är klart att det fanns ett enormt internationellt tryck på Aristide och jag vet inte vad det var som till sist fick honom att lämna landet; om han hade blivit instängd i ett hörn eller om han helt enkelt övertygades om att resa för att hans liv var i fara och många tusentals andra människors liv också stod på spel. – Det som är viktigt vid den här tidpunkten är att vi måste se framåt och återskapa politiken och regeringen i landet, säger han. Den enorma uppgiften måste inledas med att ge invånarna tillgång till grundläggande service. Biståndsorganisationen Oxfam sa under tisdagen att minst 80 000 människor i Port de Paix och 60 000 i Cap Haitien (som båda ligger i den norra delen av landet) saknar tillgång till rent vatten, många har nästan ingen mat kvar och hotet om sjukdomsutbrott ökar varje dag. Flera biståndsorganisationer har slutat att leverera hjälp till delar av landet på grund av den bristande säkerheten.
