Yaoundé, 040224 (IPS) – Myndigheterna i Kamerun utkämpar en utdragen strid mot korruptionen inom utbildningssystemet . Och dessutom drabbas skolorna av att många lärare flyr yrket.
– Framtiden för utbildningssystemet i Kamerun ser dålig ut, säger prästen Jean-Claude Ekobena, utbildningschef för det katolska ärkestiftet i Yaoundé.
– I skolorna pågår en uppenbar försäljning av utbildningsplatser. Diplom kan köpas, betyg ”modifieras” och skolavgifter förskingras.
Korruptionen är inte bara utbredd inom skolväsendet i landet. 1998 och 1999 rankade antikorruptionsorganisationen Transparency International Kamerun som det mest korrupta landet av de som togs upp i organisationens index.
Förra året hade korruptionen minskat något i landet, enligt korruptionsindexet. Men Kamerun hamnade ändå på 126:e plats av 133 undersökta länder. Korruptionen är fortfarande djupt rotad i landet.
– Korruptionen i våra skolor är bara en reflektion av det som händer i samhället i övrigt, säger Jacob Mekoul, som undervisar vid universitetet i Yaoundé. Marianne Mebenga, ordförande i en ickestatlig organisation som arbetar med utbildningsfrågor, ger ett exempel på problemet.
– I januari träffade vi föräldrarna till en elev som drabbats av korruptionen. De ville skriva in sin dotter på en gymnasieskola. Skolans registrator begärde 100 000 franc (cirka 1 400 kronor) när den faktiska kostnaden för att registrera en elev var 7 000 franc (knappt 100 kronor), säger hon. I ett försök att stävja korruptionen har regeringen bildat kommissioner som ska övervaka antagningen av elever till landets gymnasier. Tidigare var det varje skolas rektor som ansvarade för intagning och registrering. Regeringen har också tillsatt kommittéer som ska se över skolornas inköp. Dessa består av människor med olika bakgrund som inte har någon personlig koppling till utbildningssystemet.
Men vissa observatörer säger att skolsystemets problem inte enbart beror på korruption. Lärarnas löner är låga, och ibland får de inte ens betalt. Alexandre Sokoudjou arbetade tidigare som historielärare men har nu bytt karriär. Han berättar att han fick en tjänst i norra delen av landet och att han där inte fick någon lön på över åtta månader.
– När lönen slutligen kom var den löjlig. Och när jag började tänka på hur många år jag ägnat åt yrket tänkte jag att jag kunde tjäna bättre på min kunskap om jag gjorde något annat. Jag gick över till näringslivet och nu tjänar jag tio gånger mer.
En rådgivare inom utbildningsministeriet som vill vara anonym erkänner att lärarflykten är ett problem. Han skyller dock en del av problemet på lärarna själva.
– I flera år nu har lärarna upprepade gånger strejkat för att få högre löner vilket har skadat skolorna. Dessutom skapar lathet, frånvaro och att så många lärare lämnar sina jobb problem som måste lösas. – Sedan 1994 har 600 högstadielärare och mellan 1000 och 2000 låg- och mellanstadielärare lämnat sina jobb. Inom den högre utbildningen har sedan 1990 över hälften av universitetsprofessorerna valt att arbeta utomlands, säger tjänstemannen.
