Bangkok, 040223 (IPS) – Våldet i södra Thailand skördar allt fler offer, och regeringen har nu börjat vässa sina knivar, med siktet inställt på de islamiska skolorna i regionen.
Enligt en teori som har växt fram under den senaste tidens våldsvåg så är de islamiska skolorna, så kallade pondoks, ”en grogrund för militant islam”. Och i så fall skulle lösningen vara att stänga dem, eller att tvinga dem att reformeras.
Den thailändske premiärministern Thaksin Shinawatra är en av dem som vill förpassa de islamiska skolorna i de sydliga provinserna Narathiwat, Pattani, Satun, Songkhla och Yala till historieböckerna.
Och den thailändska armén verkar vara av samma åsikt.
På lördagen sa en militär källa till tidningen Bangkok Post att rebellerna i syd har mer än 3 000 anhängare – varav de flesta är i tonåren – som har fått vapen och utbildning i gerillakrigföring under de senaste två åren.
För närvarande finns det omkring 550 pondoks – av vilka 300 erbjuder en islamisk utbildning medan resten har både religiösa och sekulära lektioner.
Men planerna på att slå till mot de religiösa skolorna har gett upphov till oro, i synnerhet med tanke på regeringens skiftande budskap om vilka som egentligen ligger bakom attackerna i landets södra delar.
Den fjärde januari angreps ett större militärläger i södra Thailand. Fyra soldater dödades och angriparna kom över mer än 300 vapen. Sedan dess har militären och regeringen haft en rad olika teorier om vilka angriparna kan vara.
Listan över misstänkta verkade utökas i takt med attackerna, som nu har lett till 42 människors död.
Södra Thailand har upplevt utbrott av oroligheter sedan början av sjuttiotalet, då muslimska rebeller inledde en kamp för självständighet. Regionen var ett självständigt muslimskt kungarike tills det annekterades av Bangkok 1902, och än i dag lever majoriteten av Thailands sex miljoner muslimer där.
Efter att ha gett de vanliga misstänkta – banditer och kriminella – skulden har regeringen anklagat tre thailändska muslimska separatistgrupper, för att sedan också lägga militanta muslimer från grannländerna till listan över misstänkta.
Och på fredagen bröt premiärministern Thaksin ny mark då han sa till journalister att regeringen kände på sig att missnöjda statsanställda låg bakom våldet.
Men liksom de tidigare teorierna kunde Thaksin inte backa upp det påståendet med några relevanta uppgifter, till exempel hur många som misstänks, eller från vilken del av byråkratin de kommer.
Med tanke på dessa anklagelser är det inte så konstigt att beslutet att ge sig på de religiösa skolorna har lett till att många undrar om de islamiska skolorna har blivit tacksamma syndabockar för en regering som är frustrerad över att man inte kan lista ut vem som ligger bakom våldet. En ledarartikel i torsdagens The Nation varnade Thaksin för att ta i med hårdhandskarna mot de religiösa skolorna, eftersom en sådan taktik skulle kunna ge upphov till omfattande missnöje bland muslimerna i söder.
”Hans auktoritära tillvägagångssätt riktar sig mot samtliga pondoks utan urskiljning, med antagandet att de alla fostrar en militant hållning bland studenterna, samt att alla dessa ungdomar har potentialen att bli terrorister. En sådan okänslighet kommer att vara kontraproduktiv eftersom den tycks bekräfta många muslimers misstanke om att regeringen har bestämt sig för att försvaga deras sociala nätverk”, skriver The Nation.
Och den före detta utrikesministern Surin Pitsuwan, en av den muslimska minoritetens mest kända profiler, hävdar att regeringens inställning visar dess oförmåga att förstå vad som är viktigt för muslimerna i Thailand.
”Den traditionella islamiska utbildningens lockelse är fortfarande mycket stark”, skrev han i början av februari. ”Man måste inse att de som går i de religiösa skolorna i dag är inte morgondagens extremister, utan ett framtida ledarskap som kan erbjuda hopp åt regionen”.
