Rio de Janeiro, 040204 (IPS) – Mark kan betyda ett livsverk för en del; för andra är den lika med själva livet. Staten har sålt ut ursprungsbefolkningarnas mark men modern lagstiftning ger dem rätt att få tillbaka en del av den. Handläggningen kan dock ta åratal och det är kostsamt att lösa markägare från deras jord. Därför uppstår ofta konflikter mellan markägare, ursprungsfolk och staten i Brasilien.
Den senaste tvisten som hotar att leda till blodsspillan blossade upp i delstaten Mato Grosso do Sul, i sydväst, nära gränsen mot Paraguay. Strax före jul gick 3000 guarani-indianer in på 14 rancher som de hävdar är byggda på mark som tillhör deras folk.
Förhandlingar mellan myndigheterna och guarani-folket ledde till att indianerna förra måndagen lämnade elva av gårdarna. De fortsätter dock att ockupera delar av de tre största rancherna för att få igenom sitt krav på att få tillbaka en del av marken de är byggda på.
Antropologer stödjer ursprungsbefolkningens krav och säger att marken de ockuperar tillhört deras förfäder och att de därför har rätt att få tillbaka den enligt Brasiliens konstitution.
Men ranchägarna motsätter sig en uppgörelse och kräver att indianerna drar sig tillbaka från deras mark. Deras organisation planerar att hålla en protest nästa lördag. Målet är att samla 5000 personer till en fredlig demonstration, säger organisationens ledare Leoncio de Brito. Men enligt pressen gör rykten gällande att ranchägarna har lejt beväpnade kriminella som ska tvinga bort ockupanterna. Borgmästaren i Japorán, ett av de två samhällen där ockupationerna sker, Sebastiao de Souza, varnar för att en massaker kan ske. Ranchägarna anklagar indianerna för att stjäla och slakta boskap samt för att förstöra infrastruktur på de ockuperade gårdarna. Rubem Almeida, en av två antropologer som har skrivit en rapport som ligger till grund för indianernas markkrav, anser att guarani-folket har rätt till marken enligt lagen. Han säger att det finns både vittnesmål och materiella bevis på att de traditionellt bodde på den omtvistade marken och att det finns dokumentation från 1927 som bekräftar att de har laglig rätt till marken.
Almeida säger att regeringen 1928 sålde marken illegalt. Enligt den brasilianska konstitutionen har den lokala ursprungsbefolkningen rätt till marken och den rätten står över de ägarbevis som ranchägarna har. Ranchägarna å sin sida har rätt att få kompensation från staten, säger antropologen. Många av de som brukar jorden idag är barn eller barnbarn till de som köpte marken av staten för 50- 80 år sedan. Brasiliens nuvarande konstitution trädde i kraft 1988. Enligt den har ursprungsfolken rätt till mark som antropologiska studier visar har tillhört deras förfäder. Men det är fortfarande svårt att driva igenom sin rättigheter. Gränser ska stakas ut, bönderna som köpt marken av staten ska få ersättning både för marken och för de förbättringar de kan bevisa att de gjort med marken. I delstaten Mato Grosso do Sul lever flera olika ursprungsbefolkningar vars reservat minskade drastiskt när jordbruket expanderade. Här pågår flera utdragna marktvister.
En av de drabbade bönderna är Pío Queiroz Silva, Lantbrukare i samhället Antonio Joao i Mato Grosso do Sul. En del av hans ägor har ockuperats av indianer sedan 1998. Byråkrati och brister i hanteringen från myndigheterna har försenat lösningen av tvisten, säger han per telefon till IPS.
– Om marken tillhör indianerna – ok – då borde de bara betala mig ersättning så flyttar jag någon annanstans. 48-årige Silva har levt hela sitt liv på gården som hans far köpte av myndigheterna för 54 år sedan. Gården bestod ursprungligen av 4500 hektar som nu är uppdelade mellan Silva, hans far och hans bror. Silva uppskattar att han har förlorat över 300 djur till indianerna som lever på hans mark de senaste fem åren. Men säger att han inte hyser något personligt agg mot dem. Han kräver bara att myndigheterna visar respekt även för honom och hans rätt till kompensation och löser tvisten.
