Tokyo, 040119 (IPS) – När 58-årige Toshiaki Kushioka beslutade sig för att avslöja hur det transportföretag han arbetade för tog ut överpriser, insåg han inte vilken mardröm det skulle innebära för honom.
Händelsen blev en vattendelare i japansk affärsetik. Tidigare hade principen om livstids anställning och rigida sociala normer sett till att de anställda bortsåg från sina egna principer till förmån för företagets bästa. Men Kushioka bröt mot reglerna.
”Jag sa först till min chef att det vi gjorde var fel och mot allmänhetens intresse, men när han inte lyssnade gick jag till pressen. Och då började min nedstigning i helvetet”, skriver Kushioka i sin bok ”Tjallare”.
Boken, som publicerades 2001, beskriver Kushiokas långa kamp för att åstadkomma förändring och försvara sin integritet – trots att hoten och trakasserierna mot honom och hans familj blev så intensiva att han tvingades söka psykiatrisk behandling.
Sedan dess har medvetenheten om affärsetik börjat gro även i Japan, men det är fortfarande svårt för anställda att slå larm om oegentligheter. – Det är särskilt svårt att slå larm i Japan, som är ett land där arbetarnas lojalitet är viktigare än individuella intressen, säger Katsunuma Ogawa, talesman vid en organisation som arbetar för öppenhet och bättre etik i näringslivet.
– Sådana frågor är sorgligt förbisedda i Japan trots den snabba industrialiseringen. Den ekonomiska tillväxten har till stor del byggt på ett nära samarbete mellan byråkrater på hög nivå och näringslivet, på bekostnad av individuella rättigheter. Men de gamla värderingar som inte gynnar allmänhetens intressen måste förändras, säger Ogawa.
Hans organisation erbjuder hjälp och stöd åt anställda som har slagit larm om missförhållanden på sina arbetsplatser.
Och även om den traditionella hierarkin gör det svårt för anställda att bryta lojaliteten mot företaget och rapportera om bristande etik och andra missförhållanden så har det hänt flera gånger under de senaste åren. Byråkrater och företagsledare har pekats ut i skandaler där de har försökt maximera sina egna vinster på allmänhetens bekostnad.
Den mäktige ledaren för Japans motorvägsbolag, Haruho Fujii, tvingades avgå i augusti förra året sedan en anställd berättat för medierna att han hade gett ut falska ekonomiska rapporter.
Och i ett annat föregångsfall avslöjade en anställd vid Tokyos statliga elbolag att företaget hade samlat energi vid sina kärnreaktorer på ett sätt som skulle kunna ha varit mycket farligt.
Kärnkraftverken stängdes ner och regeringen tvingades be om ursäkt och utlova regelbundna inspektioner i framtiden.
Sådana avslöjanden har lett till att en del företag har tvingats inse fördelarna med en större öppenhet. Flera företag har lanserat initiativ för att samla in anonyma klagomål från de anställda.
Och regeringen har lovat ny lagstiftning för att skydda de som slår larm om missförhållanden – ett stort avsteg från den traditionella betoningen av lojaliteten mot företaget.
Aktivister som arbetar med företagsetik säger att de hoppas att det kommer att finnas fler som talar ut om korrumperade chefer, nu när företagen har börjat anställa fler deltidsarbetare och vikarier, för att skära ned på sina kostnader.
Men ingen väntar sig egentligen något annat än att förändringarna kommer att ske långsamt. En del aktivister vill att man ska stifta lagar som innebär att den som slår larm befordras och får ta emot belöningar för sina avslöjanden.
– De anställda är fortfarande tveksamma till att slå larm och stämplas som tjallare. Men vi måste börja någonstans, säger Katsunuma Ogawa.
