Washington, 031209 (IPS) – Trots USA:s president George W. Bushs löften om att föra en “framstegsvänlig strategi för frihet” i den islamiska världen tycks en av hans närmaste allierade i den världen Uzbekistans president Islam Karimov – motsätta sig all meningsfull politisk förändring.
Karimovs oförsonlighet är generande inte bara för Bush-administrationen – som ser Karimov som en viktig allierad i Washingtons anti-terroristkampanj – utan även för Västeuropa.
Europeiska utvecklingsbanken, EBRD, som höll sitt årsmöte i den uzbekiska huvudstaden Tasjkent i maj, har varnat Uzbekistan att banken kan komma att dra ner på sitt stöd till landet om inte Karimov genomför politiska reformer. Banken vill bland annat se ett slut på tortyr av fångar, av förbuden mot enskilda organisationer samt större frihet för medier och oppositionspartier.
Men sju månader efter varningen från EBRD uppger människorättsorganisationer att inga förbättringar har skett.
– Det borde vara uppenbart för alla vid det här laget att tyst diplomati helt enkelt inte fungerar i ett land som Uzbekistan, säger Rachel Denber, chef för avdelningen för Europa och Centralasien på människorättsorganisationen Human Rights Watch, HRW.
– EBRD borde tala ut om den alarmerade bristen på framsteg vad gäller mänskliga rättigheter och offentligt uppmana den uzbekiska regeringen att genomföra de reformer som behövs.
Både USA och EU uppvaktade Uzbekistan, som är den mest folkrika av de forna Sovjetrepublikerna i Centralasien, under 90-talet. Men det var efter terrordåden mot amerikanska mål den 11 september 2001 som Uzbekistans strategiska läge blev avgörande. USA använde före detta sovjetiska baser i Uzbekistan när de inledde sin attack mot talibanregimen i Afghanistan och har behållit militära förband i landet efter det krigets slut.
Ett erkännande av Uzbekistans betydelse var att USA:s försvarsminister Donald Rumsfeld tänkte besöka Karimov i Tasjkent förra veckan då han befann sig i regionen. Hans besök ställdes dock in på grund av dåligt väder. Han och Karimov skulle ha diskuterat att Ryssland nyligen har posterat stridsplan i grannrepubliken Kirgizistan.
Förra månaden var också USA:s jordbrukminister Ann Veneman på besök i Uzbekistan. Veneman lovordade under besöket landets ledare och beskrev Uzbekistan som en “strategisk allierad”. Hon erbjöd både matbistånd och bistånd till landets jordbrukssektor. Hon sa däremot ingenting om människorättssituationen i landet.
Karimov har behållit makten i Uzbekistan sedan Sovjets kollaps för över ett årtionde sedan. Han ses som en av de ledare i regionen som mest styvnackat motsätter sig politiska och demokratiska reformer.
Trots diplomatiska påtryckningar från väst har han under sin tid vid makten gjort oppositionspartier illegala och har inte tagit några meningsfulla steg för att stoppa den tortyr som rutinmässigt används mot oliktänkande. Ett stort antal oliktänkande har avrättas efter farsartade rättegångar.
Bush kritiserade nyligen att västerländska nationer har varit alltför toleranta mot muslimska allierade som för en repressiv politik. Han nämnde dock inte Uzbekistan i sitt tal, vilket har kritiserats både inom landet och från muslimska länder.
Människorättsorganisationer och regionala experter har under lång tid varnat för att Karimovs repressiva styre radikaliserar många uzbekiska muslimer.
Landets troende får bara praktisera sin religion i de statligt styrda moskéerna.
Förra veckan stoppade Karimovs regering en konferens om dödsstraff.
Konferensen skulle ha gått av stapeln den 5 december. Men dagen före stoppade myndigheterna mötet med motiveringen att organisationen som var arrangör inte hade registrerat sig korrekt hos myndigheterna.
Konferensen arrangerades av organisationen “Mödrar mot dödsstraff och tortyr” med stöd av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSCE, och den New York-baserade organisationen Freedom House, som står Bush-administrationen nära.
Arrangörerna hävdar att de lämnat in en ansökan till regeringen redan i januari månad men att de inte fått något svar på den – trots att man enligt lag ska få besked inom två månader.
Myndigheternas agerande kritiseras skarpt från människorättsorganisationer som HRW och Amnesty International.
Amnesty kommenterade beslutet som ännu ett tecken på myndigheternas policy att förhindra offentlig diskussion om dödsstraffet och att begränsa yttrandefriheten i Uzbekistan.
Ett av de villkor som EBRD satt upp för att fortsätta låna ut pengar till Uzbekistan var att regeringen skulle börja tillåta oberoende organisationer och grupper att registrera sig och verka fritt. Banken sa då att regeringen hade ett år på sig att genomföra förbättringar.
Enligt HRW är detta bara ett exempel på att Uzbekistan har mistlyckats med att uppfylla de villkor EBRD satte upp tidigare i år.
Flera människorättsorganisationer har också uttryckt djup oro för journalisten och människorättsaktivisten Ruslan Sharipov som i september dömdes till fyra års fängelse för homosexualitet. Kritikerna hävdar att åtalspunkten var fabricerad. Det finns misstankar om att Sharipov misshandlats och torterats när han satt häktad. Hans offentlige försvarare fördes i augusti bort av män i kamouflagefärgade uniformer och misshandlades svårt.
