New York, 161003 (IPS) – Internationella brottmålsdomstolen i Haag, ICC, kommer att ägna mer uppmärksamhet åt miljöbrott och så kallad “landgrabbing” enligt ett nytt policydokument som presenterats av domstolen.
Organisationen Global Witness menar att detta visar att ICC anpassat sig till nutidens konfliktdynamik. Den nya policyn innebär att även miljöbrott i fred kan komma att tas upp eftersom de kan hota mänskliga rättigheter.
Internationella brottmålsdomstolen tittar för närvarande på ett fall som gäller landgrabbing i Kambodja.
Företag och regeringar som agerar i maskopi för att exploatera naturresurser kan dömas för brott där miljontals människor fördrivits.
-Sedan år 2000 har mark i resursrika men fattiga länder – ett område motsvarande Tysklands storlek – hyrts ut till investerare, säger Alice Harrison, kommunikationschef på människorättsorganisationen Global Witness.
Hon menar att det är ett viktigt erkännande att brott mot mänskligheten inte enbart begås av krigsherrar i så kallade sönderfallande stater utan att de också kan kopplas till företagsledare i våra finanshuvudstäder.
Enligt det nya policydokumentet kommer domstolen att ägna särskild uppmärksamhet åt brott som är kopplade till miljöförstöring, olaglig exploatering av naturresurser eller olaglig fördrivning. Detta innebär inte ett utökat mandat för domstolen, som fastställts av Romstadgan 1998.
-Det är kanske inte det miljöaktivister hoppats på, men det är ett löftesrikt steg när det gäller ansvar i förhållande till dem som utsätts för miljöbrott. Det är mycket viktigt, och inte bara något symboliskt. Det betyder något, säger Helen Brady från ICC.
Internationella brottmålsdomstolen kan bara åtala i de fall där förövare kommer från länder som undertecknat Romstadgan eller om FN tar upp ett fall. Tre av de fem permanenta medlemmarna av FN:s säkerhetsråd – USA, Ryssland och Kina – har inte ratificerat domstolens stadga och kan lägga in sitt veto mot processer i ICC.
I vissa länder kan det kosta människor livet att uppmärksamma miljöbrott eller slåss för markrättigheter.
-Mer än tre personer i veckan – vanliga människor – dödas för att de försvarar sin mark, skogar och floder mot destruktiva industrier inom gruvdrift, skogsavverkning och jordbruksnäring. Under förra året dödades 185 miljöaktivister, vilken är den högsta dödssiffran hittills, säger Alice Harrison från Global Witness.
