Tokyo, 140430 (IPS) – Den japanska byggindustrin är i desperat behov av mer personal. Landets regering föreslår därför att utöka ett lärlingsprogram för att locka fler lågutbildade asiatiska gästarbetare till landet. Men programmet är redan nu kontroversiellt och kritiserat.
Förslaget går ut på att gästarbetarna ska ges möjlighet att arbeta för japanska företag inom programmet i fem års tid, istället för nuvarande tre år. Men satsningen, som funnits sedan 1993 och officiellt syftar till att ge utländsk personal möjlighet att lära sig ny teknik, har länge varit omgärdad av stora problem.
Under 2012 anmäldes fler än 200 företag som använt utländsk arbetskraft. De anklagades för brott mot arbetsrätten i form av för låga löner och allt för mycket övertid. Fackliga företrädare menar att hela lärlingsprogrammet i själva verket är en åtgärd för att försöka hantera problemen med den snabbt åldrande japanska befolkningen. En fjärdedel av Japans befolkning har fyllt 65 år, och antalet arbetande japaner har minskat med nästan fem miljoner sedan 1995.
Samtidigt råder det ett skriande behov av byggnadsarbetare i landet. Regeringen har därför föreslagit att den utländska lärlingspersonalen ska kunna ansöka om två års förlängning av sina visum. Fackliga aktivister menar dock att förslaget kommer misstänkt tätt inpå förberedelserna för OS i Japan år 2020, och påpekar att den föreslagna förlängningen på intet sätt stämmer överens med lärlingsprogrammets uttalade mål – ett utbyte av tekniska kunskaper med personer från utvecklingsländer.
-Den japanska migrationspolitiken vägrar behandla migrantarbetare som människor med rättigheter som måste skyddas. Det här nya förslaget är inget annat än ett projekt för att utnyttja och kassera arbetare, säger Ippei Torii, som är chef för de utländska arbetarnas avdelning inom den ledande fackföreningen Zentotsu.
Zentotsu har drivit många fall mot japanska företag som utnyttjat utländsk arbetskraft. Ett typiskt fall är en nu pågående process där sex kinesiska kvinnor i tre års tid arbetade för hälften av den officiella minimilönen vid en textilfabrik i Japan. Kvinnorna tjänade motsvarande 25 kronor i timmen.
-De hade ingen möjlighet att ge sig av eftersom de alla var skyldiga stora summor som de betalat till arbetsagenter hemma i Kina, berättar Ippei Torii för IPS.
Det finns för närvarande drygt 136 000 utländska lärlingar i Japan. De flesta lärlingar kommer från Kina, Vietnam och Filippinerna. Inom byggindustrin ligger deras grundlön i genomsnitt på motsvarande 7 500 kronor i månaden.
Jotaro Kato vid förbundet Asian People’s Friendship Society säger till IPS att den japanska regeringen istället för lärlingskontrakt borde utfärda arbetsvisum till de utländska arbetarna. Tidigare fanns det närmare en kvarts miljon utländska arbetare i Japan som stannat kvar i landet trots att deras visum gått ut. Men den siffran är numera försumbar, efter att myndigheterna började agera mot visumöverträdelserna.
-På grund av dessa tillslag har fattiga människor från Asien nu istället börjat anlända till Japan som lärlingar, säger Jotaro Kato till IPS.
Även det japanska byggfacket är motståndare till ett utökat lärlingsprogram, eftersom den billiga arbetskraften utgör ett hot mot de japanska byggarbetarnas högre löner.
Bland världens rika länder är andelen utländska arbetare i Japan mycket låg, och utgör bara 1,1 procent av arbetskraften. Det kan jämföras med Tyskland, där andelen utländska arbetare är 9,4 procent och Storbritannien där siffran är 7,6 procent.
Men på grund av den demografiska krisen i landet har även Japan tvingats agera för att lätta upp den hårda migrationspolitiken. År 2008 slöts avtal med Indonesien och Filippinerna som öppnade möjligheten för sjuksköterskor och annan vårdpersonal från dessa länder att få jobb i Japan.
Närmare 750 utländska sjuksköterskor har sedan dess anlänt till Japan. Men fortfarande saknas det närmare 43 000 sjuksköterskor i landet, enligt myndigheterna. Många japanska sjuksköterskor säger upp sig när de skaffat egen familj på grund av de långa arbetstiderna på sjukhusen.
Jun Saito, vid den inflytelserika tankesmedjan Japan Centre for Economic Research, menar att den japanska regeringen måste ändra inställning till den utländska arbetskraft som landet har behov av.
-Det grundläggande är att det behövs en politik där dessa människor betraktas som mänskliga varelser som kommer till Japan för att arbeta och starta ett nytt liv. De är inte robotar som kan returneras när deras visum gått ut.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni använt den.
