Santiago, 130917 (IPS) – Även om det har gått 40 år sedan terrorväldet inleddes och Augusto Pinochet tog makten i Chile genom en militärkupp lever hans ideologi än idag genom en konstitution som förhindrar reformer.
Chile är ett land som präglas av dynamisk ekonomisk tillväxt, men också splittring.
Politiska reformer och reformer inom utbildningssektorn har lyfts fram som viktiga krav inför landets val i november av de studentrörelser som genomfört protester under flera år.
-Det är två viktiga krav eftersom de skulle påverka landets demokratiska karaktär, säger Pedro Milos, professor i historia vid Alberto Hurtado-universitetet i huvudstaden Santiago.
Pinochet styrde Chile med järnhand mellan åren 1973 och 1990 efter att ha gripit makten i en blodig kupp, där den folkvalde presidenten Salvador Allende störtades. Pinochet införde frihandel och privatiserade och decentraliserade grundläggande samhällstjänster som tidigare erbjudits kostnadsfritt av staten, såsom sjukvård och utbildning. Han satte också pensionsfonder i händerna på privata företag.
När de nya utbildningsreformerna tog vid 1981 gick 78 procent av grundskoleeleverna i statliga skolor, medan resten gick i privata skolor. Stödet till de statliga skolorna skars ned och kommunerna blev ansvariga för skolorna. Statligt subventionerade privata skolor skapades och dessa tilldelades pengar utifrån hur stort antal elever man lyckades locka till sig.
Efter återgången till demokrati 1990 hade andelen elever i de kommunala skolorna sjunkit till drygt 58 procent och år 2012 låg andelen på nära 39 procent till följd av kraftigt försämrad kvalité på undervisningen i dessa skolor.
Innan Pinochet var universitetsutbildningen kostnadsfri och det offentliga utbildningssystemet höll samma kvalité på alla nivåer. Att detta system återinförs är något som dagens studentrörelser nu ställer som krav.
I dagsläget måste alla studenter göra ett inträdesprov till universitetet och fattiga studenter hamnar i ett underläge eftersom de fått en undervisning av lägre kvalité.
-Diktaturen omvandlade utbildning till vilken annan handelsvara som helst. Och de demokratiska regeringar som styrt Chile sedan 1990 har fortsatt på den linjen. Center-vänsteralliansen Concertación de Partiodos por la Democracia som styrde landet mellan 1990 och 2010 införde delad finansiering, vilket innebar att varje student var hänvisad till den utbildning de hade råd med och bankerna bjöds in att erbjuda statligt uppbackade lån, säger Andrés Fielbaum, ordförande för Chiles universitets studentförbund, till IPS.
-I moderna samhällen gör utbildningssystemen det tvärtom möjligt att skapa högre jämställdhet och mer möjligheter och ökad social och politisk delaktighet, säger professor Pedro Milos.
Cirka 44 procent av de unga mellan 15 och 24 år i Chile slutför inte sin gymnasieutbildning och en fjärdedel av de som hoppar av en universitetsutbildning varken arbetar eller studerar vidare. Familjerna får själva bekosta över 70 procent av den högre utbildningen medan staten enbart finansierar 22 procent – vilket är långt under OECD-genomsnittet på 68 procent för statlig finansiering.
Efter påtryckningar från de studentprotester som rasat i landet sedan 2006 har regeringen infört en del förändringar när det gäller utbildningssystemet, men enligt kritiker har de inte gått till botten med problemen.
Milos säger att landets konstitution står i vägen för reformer av utbildningssystemet och valsystemet. För att ändra konstitutionen idag måste du ha fyra sjundedelar av rösterna i parlamentet. Innan Pinochet överlämnade makten till det civila styret försäkrade han sig om att de nya styrande inte skulle få möjlighet att ändra författningen. Valsystemet gör det väldigt svårt att få en majoritet i parlamentet då systemet praktiskt taget garanterar de två koalitionsblocken – center-vänsteralliansen Concertación de Partiodos por la Democracia och center-högeralliansen Coalición por el Cambio – hälften av platserna. För att valsystemet ska avskaffas krävs en supermajoritet i kongressen som inte har uppnåtts sedan 1990.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck, eller genom särskilda bildabonnemang. Om ni vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: sweden(a)ipsnews.net och meddela att ni använt den.
