Santiago, 030612 (IPS) – Fotbollsvåldet i Sydamerika har inte minskat – trots de nya lagar som tillkommit under det senaste decenniet.
Sydamerikanska fotbollsarenor är inte familjevänliga, och enligt experter IPS talat med håller sig allt fler av de vanliga fotbollssupportrarna numera hemma från matcherna.
Den lag mot sportrelaterat våld som infördes i Argentina 1994 lyckades inte förhindra att fyra fotbollsfans dödades i landet förra året, och ytterligare två hittills i år, i bråk mellan de våldsamma supportergrupper som kallas barras bravas. När landets president Néstor Kirchner nyligen kom till makten tillsatte han ett kansli som ska arbeta med frågor som rör säkerhet inom idrotten. Det nya kansliet leds av den tidigare fotbollsdomaren Javier Castrilli. Även Brasiliens president Luiz Inácio Lula de Silva har uttryckt oro över våldet, och nyligen infördes nya säkerhetsregler vid landets sportarenor. Men våldet stannar inte vid fotbollsarenorna. I februari rök två grupper i karnevalståget ihop på Sambadrome i Sao Paulo. Den ena gruppen bestod av fans till fotbollsklubben, den andra av anhängare till klubben Corinthians. Två människor dödades vid bråken och fem andra skadades allvarligt. Samma dag avled en människa av ett skott i huvudet när motståndarfans gick till attack mot Corinthians-supportrar. I Chile har väldigt få stökiga supportrar fällts nio år efter det att man införde en lag mot våldet på arenorna. Jurister menar att lagen måste reformeras om den ska få någon effekt.
Även i Uruguay har man försökt stävja våldet med skärpt lagstiftning. I slutet av 90-talet instiftades en lag som tvingar fans som anklagas för att vara våldsamma att hålla sig hemma när deras favoritklubb spelar.
I det våldsdrabbade Colombia rymmer sporthistorien till och med fall där domare dödats under pågående match. Men allra mest känd är mordet på fotbollsspelaren Andrés Escobar i juli 1994 i staden Medellín. Han dödades som straff för det oavsiktliga självmål han orsakade i samband med en match i fotbolls-VM i USA samma sommar.
I höstas beslutade borgmästaren i Medellín, Luis Pérez, att stänga av en hel sektion på hemmalaget Nacionals hemmarena under tio matcher, efter att fans på den sektionen kastat in stenar och lysraketer på planen i samband med en match mot argentinska San Lorenzo. Bråken mellan olika grupper av fotbollsfans eller mellan supportrar och polisen fortsätter över kontinenten, trots skärpningen av lagarna. Och priset för fotbollsvåldet är högt. Bara i Argentina har 148 människor avlidit i samband med fotbollsbråk sedan 1939, enligt journalisten Sergio Danishewsky, redaktör vid tidningen Clarín. – Bara under 1990-talet, när fotbollsvåldet ökade som mest, dödades 29 människor, säger han.
Danishewsky menar att de våldsamma supportrarna, barras bravas, växte fram som redskap i klubbarnas interna maktkamper. De hade ofta kopplingar till olika politiska krafter. Och med tiden förlorade klubbledningarna kontrollen över grupperna.
– De växte fram och utvecklades i allians med personer i klubbledningarna, som ofta finansierade grupperna och utnyttjade dem i samband med omröstningar inom klubben, eller uppmanade dem att ropa ramsor mot vissa tränare eller mot utvalda spelare, säger Danishewsky. Och klubbarnas ledningar består av inflytelserika personer, som inte precis är kända för sin högtstående moral. Marcilio Krieger, expert på idrottslagstiftning menar att de brasilianska lagarna om supportervåld antogs i sista minuten, som en slags ”bestraffning” mot vissa klubbledare.
