Kairo, 120831 (IPS) – Hosni Mubaraks regim kontrollerade den egyptiska pressen hårt och trakasserade journalister som vägrade foga sig. Nu menar kritiker att de nya makthavarna i Muslimska brödraskapet börjat använda sig av liknande metoder för att tysta oppositionella röster.
Kritiker menar att den tidigare förbjudna islamistiska rörelsen, som numera kontrollerar landets parlament, presidentämbete och många statliga institutioner, använder sin nyvunna makt till att försöka styra pressen i landet. Under de senaste veckorna har Muslimska brödraskapet skärpt sin kontroll av de statliga medierna och samtidigt anklagats för att försöka tysta kritiska journalister.
-Vi upplever hur påtryckningarna ökar från personer som tillhör Muslimska brödraskapet i syfte att minska yttrandefriheten i Egypten. De använder delvis samma teknik som Mubarak gjorde för att kuva medierna, säger Sherif Etman vid Egyptiska organisationen för mänskliga rättigheter, EOHR.
Under president Mubaraks auktoritära styre använde sig regimen av hårda presslagar, och utnyttjade de statliga medierna för att förtala islamistiska grupper och andra politiska motståndare.
Trots att Mubarak störtades i samband med det uppror som bröt ut i landet förra året menar företrädare för Muslimska brödraskapet att gruppen förblivit baktalade i medierna. De hävdar även att det förekommit en negativ mediekampanj mot landets nye president Mohamed Morsi.
Nyligen meddelade Morsi att hans regering tillsatt ett informationsdepartement, ett verktyg som tidigare regimer använt sig av för att kunna kontrollera de statliga tv-kanalerna. Salah Abdel Maqsoud, medlem av Muslimska brödraskapet, utsågs till minister för departementet, vilket ytterligare förstärkte misstankarna om att gruppen försöker stärka sitt inflytande över medierna.
Kritiker har även anklagat Muslimska brödraskapet för att utnyttja sin ställning i parlamentet för att skärpa kontrollen över den statliga pressen. I början av sommaren utsågs en kommitté som under ledning av en av Muslimska brödraskapets representanter fick i uppgift att tillsätta nya chefredaktörer för de 45 statligt styrda tidningarna.
Flera journalister sade upp sig i protest eftersom de menade att Muslimska brödraskapet på detta sätt lyckades få in egna anhängare som nya chefredaktörer.
Kritiker hävdar att de nytillsatta chefredaktörerna snabbt införde nya redaktionella linjer där bevakningen av Muslimska brödraskapets politiska representanter blev snällare.
-Om du jämför de sista upplagorna av varje tidning som gjordes under de föregående chefredaktörerna med de första under de nya så är det uppenbart att de vill bevisa sin lojalitet, säger Abeer Saady, vice ordförande för journalistförbundet Egyptian Press Syndicate.
Ett av de första besluten som den nye chefredaktören för den stora tidningen Al-Ahram tog var att stoppa en artikel som handlade om hur landets president hade hanterat sina vallöften efter att ha suttit vid makten under ett hundra dagar. Något skäl till att artikeln stoppades gavs aldrig.
Mohamed Hassan El-Banna, ny chefredaktör för den statliga dagstidningen Al-Akhbar, beslutade att ta bort en opinionsavdelning i tidningen som var känd för att ofta innehålla kritik mot Muslimska brödraskapet. Flera av tidningens krönikörer har dessutom anklagat ledningen för att bedriva censur.
Morsis regering har även använt sig av andra åtgärder för att kväva kritisk nyhetsrapportering, och har med hjälp av lagar från Mubaraks tid inlett åtal mot oppositionella journalister.
Den 11 augusti beslagtog myndigheterna en upplaga av nyhetstidningen Al-Dustour och åtalade dess redaktör, som är en uttalad kritiker av Muslimska brödraskapet, för förolämpning av presidenten och för uppvigling. Bara några dagar tidigare stoppades den privata tv-kanalen Al-Faraeens sändningar samtidigt som dess ägare Tawfik Okasha anklagades för att ha uppmanat tittarna att mörda presidenten.
Kritiker medger att artiklar i Al-Dustour har varit hätska och provocerande, medan Tawfik Okasha är en gammal Mubarak-anhängare som är känd för sina konspirationsteorier och sina giftiga utfall. Men trots detta så fördömer de hur myndigheterna har agerat för att tysta deras redaktioner.
-Det handlar inte om huruvida vi är för eller emot kanalen Al-Faraeen, det som bekymrar oss är att den stängdes utan något föregående domstolsbeslut. Inte ens Mubarak gjorde så, eller åtminstone inte förrän framåt slutet av hans 30-åriga styre. Om Morsis regering inleder så här så kan man fråga sig var de slutar, säger Saady.
Muslimska brödraskapet förnekar att man har några planer på att bedriva censur eller underkuva kritiska åsikter. Samtidigt hävdar gruppens företrädare att de måste sätta en gräns när journalister smädar presidenten, uppmanar till våld eller underblåser sekteristiska motsättningar.
När informationsminister Abdel Maqsoud fick frågor om konfiskeringen av Al-Dustour och nedsläckningen av Al-Faraeen så påpekade han att yttrandefriheten har sina begränsningar.
-Det finns en klar skillnad mellan å ena sidan frihet, och å andra sidan ärekränkningar, förtal, karaktärsmord och uppmaningar till mord, sade Abdel Maqsoud.
Förra månaden meddelade Morsis talesperson att presidenten kommer att stämma två icke namngivna nyhetsorganisationer som anses ha kritiserat hans person genom att publicera “falska nyheter”. Muslimska brödraskapet som grupp har dessutom inlett åtal mot flera nyhetsorganisationer.
En talesperson för Muslimska brödraskapet säger dock att de flesta åtalen har initierats av vanliga medborgare som blivit “upprörda över de motbjudande förolämpningar” som vissa medier anses ha spridit.
Kritiker menar istället att Muslimska brödraskapet i det tysta uppmanar sina anhängare att anmäla artiklar, och trakassera kritiker.
