Bryssel, 120307 (IPS) – Oklarheter kring det omstridda Acta-avtalet har delat opinionen. Kritiker anser att avtalet är ett hot mot yttrandefriheten på internet samt hotar utvecklingsländers tillgång till billiga läkemedel. Förespråkare kallar avtalet en blygsam överenskommelse mot varumärkesförfalskning och piratkopiering.
De vitt skilda synsätten belyser den huvudsakliga kontroversen kring avtalet – att avtalet inte är tillräckligt detaljerat och ger stor öppenhet för tolkning.
Acta-avtalet omfattar EU och ett tiotal andra länder, bland andra USA, Japan och Australien. Vikten av att skydda immateriella rättigheter som patent, varumärkesskydd och upphovsrätt inom EU erkänns av en bred sektor av det civila samhället men huruvida Acta, Anti-Counterfeiting Trade Agreement, är lösningen återstår att se.
Acta har kritiserats bland annat för brist på insyn och stora företag har påståtts vara drivande bakom avtalet. Tidigare har EU-parlamentet kritiserat avtalet och EU-kommissionens hemlighetsmakeri i förhandlingarna.
Avtalet ska nu granskas av EU-domstolen, som ska avgöra huruvida avtalet står i konflikt med EU-medborgares fri- och rättigheter. EU-parlamentet ska ta ställning till Acta-avtalet i sommar. Avtalet ska också godkännas av de enskilda EU-länderna och även den svenska riksdagen ska säga sitt.
Acta-avtalet har omgärdats av mycket dramatik, maskerade demonstranter har gett sig ut på gatorna i städer runt om i Europa. Oro för att Acta ska begränsa friheten på nätet med förvändningen att piratkopiering ska hindras har orsakat kraftiga protester från internetanvändare och protesterna kulminerade i samband med möten i Europaparlamentet under förra veckan.
Den ansvarige EU-parlamentarikern, den franske socialdemokraten Kader Arif, lämnade sitt uppdrag för några veckor sedan i protest mot vad han kallade en process helt utan insyn från civilsamhället. Han menade att Acta-avtalet inte skulle nå syftet att komma åt piratkopiering och varumärkesförfalskning utan istället öppna för begränsningar av individers frihet.
EU-kommissionens linje är att inget i avtalet leder fram till detta, utan att allt syftar till att komma åt storskalig piratkopiering och varumärkesintrång. Men flera EU-länder tvekar om de ska godkänna avtalet. EU:s handelskommissionär Karel De Gucht säger att granskningen av EU-domstolen ska hjälpa till att få en nyanserad debatt om avtalet.
-Acta kommer inte att förändra hur vi använder internet idag, inga nya regler införs genom avtalet. Acta hjälper bara till att driva igenom vad som redan är lagstadgat idag, säger De Gucht.
Den franska organisationen La Quadrature du Net menar dock att det bakom initiativet mot piratkopiering finns starka ekonomiska intressen som vill bryta ner skyddsvallarna kring användarnas integritet på nätet. Organisationen hävdar att De Gucht tonar ner de långtgående konsekvenserna av Acta.
-Genom att låtsas att Acta är oförargligt försöker De Gucht komma ifrån EU-kommissionens stora ansvar vid uppgörelser där man kringgår ett demokratiskt förfarande, säger Philippe Aigrain, från La Quadrature du Net.
I ett möte med EU-parlamentets kommitté för internationell handel sa De Gucht att motståndet mot Acta är ogrundat och bygger på felaktiga antaganden och överdrifter.
-Det här är inte 1984, det här är 2012. Acta handlar om att lösa våra ekonomiska problem.
EU-parlamentarikern David Martin som nu ansvarar för Acta efter att Kader Arif lämnat sitt uppdrag, uttrycker inte samma självklara stöd och har sagt att hans obeslutsamhet kring avtalet gör att han är rätt man för jobbet eftersom han kan se med klarhet på situationen.
Både organisationer och privatpersoner har ställt sig kritiska till Acta. Den 28 februari mottog EU-parlamentet 2,4 miljoner underskrifter mot Acta genom organisationen Avaaz.
Amnesty International har uppmanat EU att inte godkänna Acta och säger att avtalet hotar utvecklingsländers tillgång till billiga läkemedel. David Martin har också uttryckt sin oro över hur Acta kan påverka handeln med generiska läkemedel då avtalet ger utrymme för att dessa läkemedel kan beslagtas vid gränskontroller.
Formella förhandlingar om Acta inleddes i juni 2008 och slutfördes i november 2010. Den 26 januari i år undertecknades avtalet av EU och 22 medlemsstater i Tokyo men för att träda i kraft måste Acta godkännas av alla medlemsländer och av EU-parlamentet. Hittills stöder Tyskland, Nederländerna, Estland, Slovakien och Cypern avtalet, och även USA, Kanada, Sydkorea, Japan, Australien, Nya Zeeland och Singapore.
Men alla oklarheter kring avtalet har tillfälligt gjort att beslutsprocessen stannat av. Varken EU-domstolen eller EU-parlamentet har en tidsplan och processen läggs på is i ett år eller mer.
