Istanbul, 111017 (IPS) – För fyra månader sedan var de internationella medierna fyllda av rapporter om de tusentals syriska civila som befann sig på flykt undan president Bashar al-Assads regim. Sedan dess har en del återvänt till Syrien, men över 7 500 flyktingar befinner sig fortfarande i läger i södra Turkiet.
I juni, när den syriska armén tog kontroll över gränsstaden Jisr al-Shughour norr om Damaskus, flydde uppskattningsvis 10 000 syrier till den södra provinsen Hatay i Turkiet.
Turkiska myndigheter beräknar att ytterligare 9 000 flyktingar har anlänt sedan i juni. Många av dessa stannade dock endast tillfälligt och har redan återvänt till Syrien. Enligt Turkiska direktoratet för katastrofhantering finns för närvarande över 7 500 syriska flyktingar kvar i Hatay.
Samtidigt som den syriska regeringen fortsätter att gå till angrepp mot regimkritiker har relationen mellan Damaskus och dess gamla bundsförvanter i Ankara försämrats.
Efter att ett internationellt ingripande stoppades av Kina och Ryssland i FN:s säkerhetsråd för två veckor sedan beslutade Turkiet att införa egna sanktioner. Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdoğan har försäkrat att dessa riktar sig mot Assads regering och inte det syriska folket.
-Den turkiska regeringen förde först en dialog med den syriska regeringen. När detta inte verkade fungera började Turkiet använda sig av sanktioner, säger Meltem Müftüler-Baç, professor i internationella relationer vid Sabancıuniversitetet, till IPS.
Hatay i södra Turkiet, dit många syrier flytt, var för länge sedan en del av ottomanska Syrien och blev senare en del av det franska mandatet Syrien. Området annekterades av Turkiet 1939 och tills alldeles nyligen gjorde Syrien anspråk på provinsen. De historiska banden innebär att många syrier har familj, släkt och vänner i Hatay och även äger hus i staden Antakya.
Rami Suleiman flydde till Hatay för tre månader sedan. Han föddes i Damaskus dit hans palestinska föräldrar flytt och är nu själv flykting i Turkiet. Fram till upproret arbetade han som ekonomichef i Damaskus. Sedan började han dela ut mobiltelefoner till demonstranter för att de skulle kunna samordna protesterna och kontakta medier.
-Jag kom till Hatay när jag kände att det inte längre var säkert för mig att vara kvar i Syrien, säger han till IPS.
Han bor i ett eget hus i Antakya och besöker flyktinglägren varje dag. De syriska flyktingarna tillåts endast att lämna lägerområdet en timme per dag.
-Om någon i ett läger vill lämna området måste den uppge anledningen till det och sedan vara tillbaka i utsatt tid, annars kanske den inte tillåts lämna området vid ett senare tillfälle. Så de flesta stannar i lägren, säger han.
Journalister tillåts inte besöka flyktinglägren, endast frivilligorganisationer i nära samarbete med den turkiska regeringen har tillträde till områdena. Suleiman säger att flyktingarna behandlas väl i lägren, men menar att den turkiska regeringen definitivt försöker kontrollera informationen som sprids från lägren.
Kort efter den syriska arméns offensiv i staden Jisr al-Shughour återvände många invånare som flytt över gränsen till Turkiet till sina hem, men fortfarande är det oklart när den större delen av flyktingarna ska kunna återvända. De turkiska myndigheterna har upprättat skolor i lägren och på vissa håll finns även dragna kablar och uppkoppling till internet.
Men de som flytt längtar efter att kunna återvända och hade aldrig kunnat föreställa sig att de skulle bo i tält eller tidigare övergivna byggnader flera månader i sträck. De är fast i ett ingenmansland och ingår varken i det turkiska samhället eller har möjlighet att återvända hem.
-Vi väntar på att regimen ska falla. Vi vill bygga upp ett nytt Syrien. Vi bara väntar, säger Suleiman.
