New York, 110216 (IPS) – Antalet frihetsberövade journalister i världen är det högsta på 14 år och nästan hälften av de fängslade journalisterna sitter inlåsta i Iran och Kina. Det visar en rapport från Kommittén till skydd för journalister, CPJ, som offentliggjordes på tisdagen.
CPJ:s senaste rapport “Attacker mot pressen” bygger på uppgifter från fler än 100 länder och visar att 145 journalister, skribenter och fotojournalister satt frihetsberövade vid årsskiftet.
Kina och Iran håller vardera 34 journalister fängslade, medan flest dödade journalister under förra året rapporterades från Pakistan, där 8 mediearbetare dödades. Även i Eritrea, Burma och Uzbekistan sitter många journalister fängslade.
CPJ:s ordförande Joel Simon riktade på tisdagen skarp kritik mot det internationella samfundets insatser för att skydda pressfriheten, i samband med att rapporten lanserades vid FN:s högkvarter i New York. Enligt Joel Simon har institutioner som FN och den amerikanska samarbetsorganisationen OAS inte gjort tillräckligt för att skydda världens mediearbetare.
-Samtidigt som tappra specialrapportörer vid olika institutioner bekämpar attackerna mot medierna så blockeras deras insatser av en bristande politisk vilja att skydda pressfriheten, sade Simon.
I rapporten anklagas särskilt FN för att agera inkonsekvent, och som exempel anger CPJ att generalsekreteraren Ban Ki-Moon aldrig gratulerade den fängslade kinesiske författaren och dissidenten Liu Xiaobo i samband med att han tilldelades Nobels fredpris.
-Ban gav uppenbarligen efter för påtryckningar, vilket utgör ett dåligt exempel för hela FN-systemet, säger Simon.
Som svar på kritiken hävdar generalsekreterarens språkrör Martin Nesirky att Ban Ki-Moon tydligt och ofta förespråkar pressfriheten, både officiellt och i mer informella sammanhang.
-Och väldigt ofta, vilket CPJ är väl medvetna om, så har arbetet bakom kulisserna bidragit till att journalister har släppts fria, säger Nesirky till generalsekreterarens försvar.
CPJ:s rapport visar att förföljelsen av internetbaserade journalister har ökat, och närmare hälften av dem som nu sitter frihetsberövade har publicerat sitt material på internet.
Trots att det inträffade många positiva händelser förra året, som att 17 journalister släpptes på Kuba – tack vare ett arbete från Spanien och katolska kyrkan, så ökar antalet fängslade journalister i många regioner.
Joel Simon påpekar att frisläppandet av de 17 journalisterna på Kuba är ett tydligt exempel på hur viktigt internationellt kampanjarbete kan vara.
-Dessa journalister hade fortfarande suttit fängslade om det inte funnits ett ihärdigt internationellt fokus på frågan.
Bland dem som sitter fängslade i Iran återfinns bland andra den internationellt kände och erfarne journalisten Issa Saharkhiz, samt den 18-åriga internetskribenten och människorättskämpen Navid Mohebbi, som är den yngsta personen på CPJ:s lista.
Mohamed Abdel Dayem vid CPJ:s avdelning för Mellanöstern säger till IPS att fängslandet av skribenter ingår i den iranska regimens långvariga kampanj mot oppositionspressen i landet.
-Den iranska regeringen vill begränsa de oppositionella medierna och de oberoende medier som inte rapporterar i linje med regeringens önskemål. Detta har de sysslat med under flera årtionden, men allt mer systematiskt och ihärdigt sedan i juni 2009.
Abdel Dayem menar att det krävs oavbrutna påtryckningar från det internationella samfundet för att förmå regimen att ändra sin hårda linje. Han menar att regimen hela tiden gör analyser av vilka kostnader övergrepp mot de mänskliga rättigheterna och attackerna mot pressen medför.
-Den iranska regeringen har tidigare visat att när påtryckningarna blir tillräckligt stora och kommer från rätt personer så tvingas man att frisläppa journalister. Vi kan därför inte nöja oss med inställningen att Iran ändå inte bryr sig om vad det internationella samfundet säger, understryker Abdel Dayem.
