Ciudad Juárez, 110210 (IPS) – Den mexikanska gränsstaden Ciudad Juárez är ungefär lika stor som Stockholm. Men efter mörkrets inbrott ligger gatorna helt öde. I genomsnitt mördas åtta personer om dagen här, i denna stad som kan ses som en symbol för det misslyckade krig mot narkotikan som landets president Felipe Calderón inledde år 2007.
-De moraliska reserverna är små i detta land. Människor har låtit allt för mycket passera utan att bege sig ut på gatorna, och det bara fortsätter, säger fredsaktivisten Pietro Ameglio till IPS.
Ciudad Juárez ligger vid gränsen mot USA och har 1,3 miljoner invånare. Men av det märks inget på kvällar och nätter.
-Nattlivet är stendött. I fredags fanns det inte en enda kund i baren, säger den lokala musikern José Alberto Dávila, som drömmer sig tillbaka till hur det var förr med allsång på stadens barer.
Personalen på El Centenario, en av stadens äldsta restauranger, säger samma sak: ingen går ut efter klockan tio på kvällen om det inte är absolut nödvändigt.
Förra helgen hade dock en grupp människor samlats för att fasta och övernatta i närheten av det monument som är tillägnad den person som namngett staden, Benito Juárez (1858-1972). Juárez var en progressiv kraft som även blev landets första president med indianskt ursprung. Dussintals demonstranter från olika sociala organisationer fanns på plats för att övernatta vid monumentet, under parollen att något måste göras för att stoppa våldsvågen.
Demonstranterna passade även på att uppmärksamma Mahatma Gandhis dödsdag den 30 januari 1948, samt att det gått exakt ett år sedan 15 ungdomar förlorade sina liv i en massaker i samband med en födelsedagsfest i stadsdelen Villa de Salvárcar.
Mördandet i Ciudad Juárez sköt fart redan för några år sedan, och i genomsnitt mördas här åtta personer om dagen, främst i knarkrelaterade uppgörelser. Förra året mördades 3 111 personer i staden.
Men massakern i Villa de Salvárcar innebar också starten på en ny våg av massmord. Det senast rapporterade fallet inträffade i slutet av januari då fem unga män sköts till döds i samband med att de spelade inomhusfotboll. Ytterligare tre ungdomar skadades. I en annan tid eller på en annan plats hade en sådan händelse utlöst ramaskri. Men här är det inte så längre.
Medan manifestationen vid Benito Juárez-monumentet pågick fortsatte en grupp ungdomar obekymrat att spela fotboll vid sidan om. Och lokalbefolkningen i Villa de Salvárcar visade samma likgiltighet i samband med att den katolske biskopen Renato Asencio León nyligen höll en mässa till minne av de unga offren för massakern där för ett år sedan.
Elizabeth Flores som är engagerad i den katolska gruppen Pastoral Laboral de Juárez, säger att det finns flera skäl till att få engagerar sig i kampen mot våldet i Ciudad Juárez. Ett av dem är den stora rädslan som finns i staden.
-Vi har aldrig upplevt något som liknar som det som skett de senaste åren, och vi har aldrig tidigare känt en liknande rädsla, säger hon.
Många i staden tycks ha blivit helt förlamade av våldet.
Efter massakern i Villa de Salvárcar lanserade landets regering under president Felipe Calderón ett program som syftade till att förbättra utbildningen, arbetsmarknaden – och säkerheten i staden. Men enligt kritiker har resultaten uteblivit.
I stadsdelen Villa de Salvárcar har man sedan massakern med hjälp av statliga pengar byggt en ny sporthall, med fotbolls- och basketplaner. Den nya skinande sporthallen sticker ut i detta fattiga och smutsiga kvarter. Något annat som sticker ut här är de enorma skyltarna med Calderón-regeringens officiella slogan “Vivir Mejor” (bättre liv).
Vid sporthallen finns även en minnesplats för massakerns 15 dödsoffer i form av en fontän.
-Det är vackert, men vårt pris för den var väldigt högt, säger Luis Rodríguez med sorgsna ögon till IPS.
Hans dotter skadades vid massakern. Sedan tragedin inträffade har den 17-åriga flickan förvandlats till en enstöring.
-Sådan var hon inte förr, säger pappan.
Längs varje gata i kvarteret står det tomma och övergivna byggnader. Ett av de tomma husen ligger mitt emot den byggnad där massakern ägde rum. I det huset bodde 17-årige Edwin tidigare. Han befann sig på födelsedagsfesten när en beväpnad grupp plötsligt rusade in och började skjuta, möjligen i tron att det skulle befinna sig helt andra personer i lokalen. Edwin fick elva skott i benen, men överlevde. Det gjorde däremot inte hans styvpappa, som rusade in i byggnaden för att försöka rädda Edwin när skottlossningen började. Styvpappan sköts till döds, och resten av familjen flyttade sedan ifrån området.
-Vi litar inte på någon, säger Edwin till IPS.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor. Om ni vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: ipsnews(a)telia.com och meddela att ni använt den.
