Peking, 101020 (IPS) – Rubrikerna på flera av de nyhetstidningar som hänger uppradade vid en tidningskiosk i Peking känns märkligt otidsenliga. Men här kan även tidningar om historiska händelser ha ett nyhetsvärde.
“Världen förundras över Kinas snabba framfart i kriget mot Indien”, samt “Sanningen om varför Stalin återigen har skjutit upp Mao Tse-tungs besök i Sovjet”, är bara ett par exempel på alla de rubriker som pryder åtminstone ett halvdussin tidningar med gamla nyheter som säljs i tidningskiosken.
De säljer bra både bland gamla och unga, berättar flickan i kiosken. Det är inte bara innehållet i sig som är gammalt, utan även tidningspappret känns ålderdomligt. Men de gamla nyheterna kan uppfattas som nya i detta land där så många händelser har blivit censurerade.
Journalisten och författaren Yang Jisheng menar att dessa tidningar bara är ytterligare ett uttryck för det stora intresset för historia som sveper över landet. Han har själv nyligen gett ut en bok om ett av Kinas bäst bevarade historiska mysterier – den stora svält som utlöstes i samband med “Det stora språnget” 1958-1961.
-Många händelser i vår närhistoria har förblivit dolda. Det vi känner till är egentligen en form av förvridna sanningar. De som bevittnade dessa händelser och läste dåtidens tidningar vill få veta vad som egentligen hände, medan unga människor vill få läsa om sådant som inte finns med i deras historieböcker, säger Yang Jisheng.
Tidningarna blandar artiklar om tunga politiska händelser med rena kuriositeter. Bredvid artiklar som avslöjar relationerna mellan numera avlidna kommunistiska toppchefer finns rena skvallerkolumner som kan handla om allt ifrån Mao Tse-tungs begäran att få bli serverad levande karp under sitt besök i Sovjet 1957 till vilka drastiska åtgärder som vidtogs för att hemlighålla Chiang Kai-sheks hustru Song Meilings verkliga ålder.
Till skillnad från den stela stil som utmärker kommunistpartiets språkrör Folkets dagblad så är berättartonen i tidningarna med gamla nyheter mer avslappnad. De högt uppsatta gamla kommunistledarna framställs som vardagliga, vanliga människor. Det kanske kan tolkas som en kritik av den högdragenhet som kännetecknar kommunistpartiets nuvarande ledare – samt det faktum att hemlighetsmakeriet fortfarande pågår.
-Människor vill veta sanningen om sina ledare både i nutid och dåtid, men vi kan inte skriva den här typen av artiklar om de nuvarande ledarna, påpekar Yang Jisheng.
Vissa gamla hemligheter får beskrivas i dag, men det finns fortfarande ämnen som inte kan diskuteras. Ingen av tidningarna skulle exempelvis kunna ta upp om massakern på Himmelska fridens torg 1989. Ett annat ämne som det inte är tillåtet att skriva om är den stora svälten, där någonstans mellan 30 och 45 miljoner människor dukade under.
Både skribenter och oberoende filmare testar dock hela tiden gränserna för hur långt man tillåts gå i de historiska beskrivningarna av vad som hänt i Kina.
Yang Jishengs bok “Gravsten”, som handlar om den stora svält som utlöstes av Maos kollektiviseringspolitik, är enligt många den första genomarbetade boken om ämnet som skrivits av en kinesisk författare. Den gavs ut i Hongkong 2008 och är förbjuden i Kina. Men tusentals exemplar av boken har ändå smugglats in i landet, och dessutom förekommer piratkopierade versioner av boken i landet.
Regissören Feng Xiaogang har samtidigt genom sin film “Efterskalv” berättat om den fruktansvärda jordbävning som drabbade staden Tangshan 1976, då minst 300 000 människor förlorade sina liv. Filmen är inte bara ovanlig eftersom den ger en negativ bild av hur kommunistpartiet hanterade katastrofen, utan den beskriver dessutom en händelse som landets ledning hemlighöll för omvärlden i flera år efter att den hade inträffat.
Medan de som överlevde katastrofen i Tangshan grävde efter sina anhöriga med sina bara händer så vägrade regimen ta emot utländsk hjälp. Istället uppmanades befolkningen att klara sig på egen hand.
Filmaren Lu Chuan, som gjort en chockerande film om massakern i Nanjing 1937, menar att många kinesiska intellektuella nu är på väg att bryta nästa tabu – massakern på Himmelska fridens torg den 4 juni 1989.
-Många, många människor granskar i tysthet 4 juni-händelserna, liksom Kulturrevolutionen, och samlar historiska dokument i syfte att förvalta minnena efter dessa händelser, sade Lu efter en visning av hans film i Peking.
*IPS kan erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor. Om ni vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: ipsnews(a)telia.com och meddela att ni använt den.
