Peking, 100823 (IPS) – Kina förutspås att inom ett år gå om EU och bli Latinamerikas näst största handelspartner. Den snabbväxande asiatiska giganten har på senare tid stärkt banden med flera latinamerikanska länder.
FN:s kommission för Latinamerika, Eclac, slog tidigare i år fast att Kina framåt mitten av nästa år kommer att ha passerat EU som Latinamerikas näst viktigaste handelspartner. Många länder på kontinenten arbetar just nu aktivt för att säkra handelsavtal med Kina inom en lång rad olika områden.
På senare år har Kina gått från att främst investera i naturtillgångar i Latinamerika, till att även satsa i tillverknings- och serviceindustrin, enligt en ny rapport från Kinesiska akademin för Latinamerikastudier.
Kina är engagerat i allt från venezuelansk olja till timmer från Guyana och sojabönor från Brasilien.
Enligt Zhang Sengen, ordförande för Institutet för kinesisk-internationella ekonomiska relationer, så lockar Latinamerika främst av två skäl. Dels har kontinenten enorma naturtillgångar som kan smörja den inhemska ekonomiska framväxten – men dessutom utgör Latinamerika med dess 560 miljoner konsumenter en enorm marknad för kinesiska produkter.
Den latinamerikanska exporten till Kina förväntas stiga från nuvarande knappa 8 procent av den totala exporten, till över 19 procent år 2020, enligt Eclac.
Kina menar att man har en “vinn-vinn”-relation gentemot Latinamerika eftersom man kan importera råmaterial som koppar, järnmalm och olja – och samtidigt exportera produkter som mobiltelefoner och bilar.
Men allt går inte som på räls. I Latinamerika har allt fler börjat känna en oro för det ökande kinesiska inflytandet.
I både Brasilien och Argentina har företrädare för tillverkningsindustrin anklagat kinesiska företag för att dumpa produkter på marknaden, och man har därför krävt högre tullar på den kinesiska importen. I andra länder har oron handlat om att Kina på ett aggressivt sätt försökt få tillgång till energiresurser.
I Peru har ett statligt kinesiskt företag haft en mycket långvarig konflikt med lokala gruvarbetare. Företaget anklagas för att betala dåliga löner, men också för miljöförstöring och allmänt dåligt uppträdande mot lokalbefolkningen.
Forskaren Wang Peng vid Kinesiska akademin för Latinamerikastudier menar att de kinesiska företagen måste göra bättre riskanalyser och arbeta hårdare för att skydda miljön vid deras verksamheter.
-Det finns fler ickestatliga organisationer i andra länder jämfört med i Kina, och många av dessa organisationer är engagerade i miljöskydd. Om våra företag bryter mot lokala miljölagar så är det inte konstigt om det uppstår spänningar.
Men trots dessa problem tycks relationen mellan Kina och länderna i Latinamerika vara på väg att fördjupas.
