Kairo, 091222 (IPS) – Den egyptiska journalisten Noha Atefs blogg “Tortyr i Egypten” är den mest omfattande i sitt slag i hela Mellanöstern. Här samlas rapporter, foton, videoklipp och artiklar med ett och samma syfte – att uppmärksamma polisbrutalitet och tortyr.
– Tortyr är allmänt förekommande i Egypten eftersom poliserna inte straffas. De rapporter om utdömda straff som kommer är bara statlig propaganda, säger Noha Atef till IPS.
Hon arbetar som reporter för en oberoende lokaltidning. Atef fick upp ögonen för tortyren och polisövergreppen i landet i samband med att hon för några år sedan läste en rapport om övergrepp mot kvinnor i landets polishäkten. Enligt rapporten, som var skriven av lokala människorättsorganisationer, torterades en del kvinnor av poliser på uppdrag av privatpersoner som var ute efter att hämnas.
– Tortyr användes som ett vapen som man kunde hyra in, säger Atef.
För tre år sedan startade hon en blogg där hon dokumenterade olika fall av polisbrutalitet. Med tiden inkom allt fler rapporter, och flera poliser som anklagats för tortyr har namngivits. Numera är över ett 20-tal poliser utpekade på bloggen.
– Varje fall åtföljs av en lista med de brott de begått, samt ett foto, om det finns tillgängligt, berättar Atef.
Flera egyptiska bloggare började granska polisvåldet efter en händelse som inträffade den 25 maj 2005, då civilklädda poliser och regimanhängare gick till attack mot en samling oppositionella. Angriparna gav sig särskilt på de kvinnliga demonstranterna, genom att slita av dem kläderna och tafsa på dem – allt i syfte att förödmjuka dem så mycket som möjligt.
Upprörda aktivister svarade på attacken genom att publicera bilder på förövarna på fotosajten Flickr. I bildtexter anges alla de brott som poliser och underrättelsemän anklagas för – från övervåld till våldtäkt och tortyr.
– Dessa människor måste avslöjas, de måste namnges och pekas ut, säger den facklige aktivisten Hossam El-Hamalawy, som är en av de drivande bakom Flickr-gruppen “Piggipedia”.
– Det ska inte vara möjligt att tortera någon, eller misshandla människor i samband med en demonstration, och sedan kunna gå hem till fru och barn som vanligt – utan att någon får veta vad du gjort mot andra människor. Är du ett monster så måste det avslöjas.
“Piggipedia” innehåller numera 167 bilder på utpekade förövare.
Tortyr blev i början av 1990-talet en vanlig metod för att tvinga fram erkännanden från militanta islamister. Med tiden har dock metoden i allt högre utsträckning även utövats mot politiska fångar samt misstänkta kriminella.
Enligt en rapport som nyligen publicerades av 16 lokala människorättsorganisationer löper “alla som hamnar i polisens grepp, i synnerhet de fattiga, stor risk att torteras och utsättas för kroppsliga bestraffning i olika former”.
Lokala bloggare har publicerat många videofilmer som avslöjat hur tortyren kan gå till.
I en av filmerna kan man se hur poliser verbalt kränker en anhållen person och sedan för upp en träkäpp i hans ändtarm. Offret var en ung minibusschaufför som greps efter att ha försökt medla i en kontrovers mellan polisen och hans kusin. Filmen spelades in av poliser med hjälp av en mobilkamera. Polisen skickade sedan filmen vidare till andra minibusschaufförer i syfte att få dem att betala de mutor, eller så kallade “böter”, som polisen ofta avkräver dem.
När en lokal bloggare fick tillgång till filmen så valde han istället att publicera den på videosajten YouTube, varifrån den spreds till såväl lokala som internationella medier. Uppståndelsen ledde så småningom till att två av poliserna, i ett mycket ovanligt fall, dömdes för tortyr.
Enligt Gamal Eid, ordförande för Arabiska nätverket för mänskliga rättigheter, var fallet mycket viktigt.
– Vi har arbetat för mänskliga rättigheter i över 20 års tid och talar alltid om tortyren, men långt ifrån alla trodde på oss, eller kände inte till det. Men efter det här fallet blev folk chockade och insåg att det vi sagt hela tiden var sant. Vi talar mycket om tortyr, men det är bloggarna som levererar de tydliga bevisen.
Att blogga om polisbrutalitet kan dock ha sina risker. Vissa aktivister har själva blivit utsatta för precis de brott de bekämpar. Än så länge har dock Hossam El-Hamalawy, som driver “Piggipedia”, klarat sig.
– Vi utsätter oss definitivt för faror. Ingen är skyddad, men jag skulle ändå säga att vi som bloggar under eget namn därmed skaffat oss själva ett visst skydd. När en bloggare blir känd så inser myndigheterna att det skulle leda till allt för mycket problem att gripa den personen.
Noha Atef säger dock att poliser har trakasserat hennes familj, att hon blivit kallad till förhör, samt att hennes arbetsgivare utsatts för påtryckningar. Men trots trakasserierna har hon inga planer på att lägga ner sin blogg.
