Havanna, 091015 (IPS) – Regimen på Kuba har återigen intensifierat sina protester mot USA:s långvariga handelsembargo. Samtidigt tycks det hårda tonläget mellan länderna ha mjuknat något sedan president Barack Obama kom till makten.
Regimen i Havanna understryker att USA har fortsatt att strikt tillämpa den handelsblockad som man upprättade 1962, och att inga åtgärder hittills har gjorts för att lätta på embargot. Samtidigt har dock president Raúl Castros regering med uppskattande ord beskrivit de samtal som på senare tid hållits mellan länderna. I juli möttes representanter i New York för att diskutera migrationsfrågor och sedan hölls ett möte i Havanna i mitten av september där man diskuterade att eventuellt återupprätta en direkt postgång mellan länderna. Vid mötet i Havanna representerades USA av Bisa Williams, biträdande minister med ansvar för västra halvklotet vid USA:s utrikesdepartement — den högst uppsatta från en amerikansk regering som besökt Kuba på flera årtionden.
Nyligen anordnade även USA:s diplomatiska kontor i Havanna en tillställning för att introducera en ny chef vid en av avdelningarna på sitt så kallade intressekontor. Kuba och USA har inte några formella diplomatiska relationer eller ambassader i varandras länder, utan har i stället särskilda kontor i respektive huvudstäder.
Vid mottagningen deltog många kulturella personer som står på god fot med den kubanska regimen – samtidigt som det var slående att inga politiska dissidenter fanns på plats. Under det senaste årtiondet har USA:s intressekontor alltid bjudit in dissidenter till den typen av mottagningar – till den kubanska regeringens förtret.
Vissa analytiker menar att detta var ytterligare ett tecken på att Obamaadministrationen varligt försöker bidra till att minska spänningarna mellan länderna. Washington har även förenklat möjligheterna för exilkubaner i USA att skicka pengar till Kuba, och att besöka sina släktingar i hemlandet.
Andra experter pekar dock på att många restriktioner fortfarande tillämpas mycket strikt. Det gäller exempelvis försöken till akademiskt utbyte mellan länderna, där forskare som vill resa mellan länderna vanligtvis får avslag på sina visumansökningar.
Nyligen fick även New Yorks filharmoniska orkester ställa in ett planerat besök på Kuba, eftersom USA:s myndigheter vägrat att utfärda resevisum till de sponsorer som hade planerat att följa med på turnén. Kubanska myndigheter har beräknat att det embargo som USA upprättade mot landet för 47 år sedan hittills har kostat sammanlagt motsvarande 96 miljarder dollar.
Kuba har ännu en gång lagt fram en motion i FN:s generalförsamling där man kräver att sanktionerna hävs. Förra året fick motionen, som då lades fram av Kuba för 17:e gången, stöd av 185 medlemsländer, medan enbart tre länder röstade emot den. Inför årets omröstning, som kommer att genomföras den 28 oktober, har kubanerna arbetat mycket intensivt för att föra ut budskapet att embargot är alldeles för kostsamt och även drabbar andra länder negativt.
Kubas utrikesminister Bruno Rodríguez sa nyligen i FN att ett hävande av embargot är den viktigaste frågan om relationerna med USA ska kunna förbättras.
