Uxbridge, 091006 (IPS) – Skenande matpriser och hundratals miljoner fler människor som hotas av svält. Så kommer framtiden att se ut om världen inte agerar resolut mot klimatförändringarna och gör nya investeringar inom jordbruket, enligt International Food Policy Research Institute i Washington.
Den förödande torka som nu drabbat Östafrika, och som lett till att miljontals människor riskerar att hungra, är bara en föraning av vad som väntar oss i framtiden. Det skriver International Food Policy Research Institute, IFPRI, i en ny studie som handlar om klimatförändringarnas framtida konsekvenser.
Forskningsinstitutet bedömer att ytterligare 25 miljoner barn kommer att vara undernärda år 2050, på grund av minskade skördar och skenande matpriser.
– Av alla ekonomiska aktiviteter så är jordbruket det som är mest sårbart för klimatförändringarna, säger Gerald Nelson, som är expert på ekonomi och jordbruksfrågor vid IFPRI. IFPRI hävdar att dess nya rapport kan vara den mest genomgripande som hittills har gjorts om klimatförändringarnas påverkan på jordbruket, men forskarna påpekar samtidigt att det just nu inte finns några säkra metoder att mäta mer precist hur tillgången på mat kommer att påverkas. Som exempel nämns att en avgörande fråga inom jordbruket är att veta när tiden är inne för sådd. Bönder brukar avgöra detta med hjälp av tidigare erfarenheter och bedömningar av vädersituationen. Men det står klart att klimatförändringarna kommer att leda till betydligt större variationer i vädret.
Detta kommer att betyda att svåra situationer som torkor och översvämningar kommer att uppstå oftare eller vara längre, samt att det kommer att bli vanligare med extrema temperaturer. Tidigare erfarenheter kommer i framtiden inte att vara en fungerade metod för hur bönderna ska agera.
Gerald Nelson säger till IPS att de bedömningar som görs i rapporten är “försiktiga” eftersom man inte beräknat hur epidemier och sjukdomar, förlorad åkermark på grund av stigande havsnivåer, eller smältande glaciärer, ytterligare kan komma att påverka jordbruket.
De enorma glaciärerna i Hindu Kush, Himalaya och Tibet utgör den främsta vattenkällan för 1,3 miljarder människor i Asien. Nya studier pekar på att dessa glaciärer nu smälter snabbare än några andra i världen och att de kan vara borta redan till år 2035, enligt International Commission on Snow and Ice i Nepals huvudstad Kathmandu. En liknande utveckling har även börjat i Sydamerika, där glaciärer som förser tiotals, kanske hundratals, miljoner människor med vatten nu håller på att smälta bort. I sin rapport bedömer IFPRI inte heller vilka effekter som den snabbt ökande produktionen av biobränslen kan komma att få på den framtida matproduktionen.
Men trots att IFPRI inte tar hänsyn till dessa frågor bedömer man att världens veteproduktion kommer att ha minskat med 30 procent och risproduktionen med 15 procent år 2050. Klimatförändringarna kommer att leda till att priset på vete, ris och majs stiger dramatiskt. Enligt rapporten kommer det främst vara i den fattiga delen av världen som matproduktionen minskar på grund av klimatförändringarna.
– De som kommer att drabbas värst är småskaliga jordbrukare i Syd, säger Mark Rosegrant, från IFPRI som varit med och skrivit rapporten. Gerald Nelson understryker dock att det fortfarande går att påverka utvecklingen – om världen agerar kraftfullt mot växthuseffekten, och samtidigt satsar mångmiljardbelopp för att hjälpa bönderna att hantera klimatförändringarnas effekter.
Dessa jordbruksinvesteringar bör gå till utökad forskning, förbättrad bevattningsteknik samt nya vägar som kan göra det möjligt för fattiga bönder att sälja sina produkter.
Många experter påpekar att allt mindre resurser har satsats på jordbruksforskning på senare år. – Förr har det visat sig att investeringar i forskning direkt resulterat i ökad produktion inom jordbruket, säger Gerald Nelson. Han påpekar dock att det är viktigt att satsningar inom jordbruket alltid tar hänsyn till lokala behov och förhållanden, men att det kommer att krävas att världens regeringar satsar på mer effektiva bevattningsanläggningar och förbättrad infrastruktur.
IFPRI hävdar att världen måste agera mot klimatförändringarna, men också satsa ytterligare motsvarande 50 miljarder kronor om året i nya investeringar inom jordbruket för att bönderna åtminstone delvis ska kunna hantera växthuseffekten. – Att fortsätta som nu kommer garanterat att leda till katastrofala konsekvenser för mänskligheten, varnar Gerald Nelson.
