Bogota, 030409 (IPS) – Enskilda organisationer i Colombia uppger att den paramilitära organisationen AUC bryter mot den vapenvila milisen själv utropade i december. AUC:s ledare hävdade då att de ville förhandla om fred med regeringen och lovade att de bara skulle agera militärt om vänstergerillan Farc försökte bryta sig in på deras territorium.
Men det löftet har AUC:s miliser inte levt upp till, hävdar människorättorganisationer och andra grupper. AUC bedriver utpressning i de områden som de kontrollerar. De kräver vad de kallar för “krigsskatt” av människor som milisen hävdar att de beskyddar från vänstergrupper. I vissa områden har högermiliserna till och med trappat upp indrivningen, hävdar organisationerna. Dessutom har de mördat enskida personer och grupper som de pekat ut som “allierade” med någon av landets vänstergerillor.
En källa inom den nationella organisationen för ursprungsfolk, som vill vara anonym av säkerhetsskäl, säger till IPS att fyra personer ur den etniska gruppen kunna mördades den 18-19 januari av AUC-medlemmar som lyder under Elmer Cárdena.
Enligt dagstidningen El Tiempo, den enda riksspridda tidningen i Colombia, sa Elmer Cárdenas gren av AUC efter morden i januari att den inte längre respekterar vapenvilan.
Och den första februari attackerades 35 taxichaufförer som är medlemmar i ett kooperativ i staden Villanueva av beväpnande män som uppges tillhöra AUC. Dagen efter attacken återfanns fem av männen döda. En var så svårt skadad att han senare avled.
I Tolima, i centrala Colombia, hittades en massgrav i mitten av februari med kropparna efter elva jägare som försvunnit den åttonde januari. Guvernören i Tolima, Alonso Jaramillo, anklagade AUC:s avdelning i regionen för att ha kidnappat de elva männen. Hans anklagelse stöds även av den ickestatliga organisationen Corporación Sembrar.
Den politiska analytikern Luis Valencia, vid det nationella universitetet i Bogota, säger att brotten mot vapenvilan försvårar AUC:s möjligheter att inleda fredsamtal med regeringen.
De hittills hemliga kontakterna mellan AUC och regeringen uppges ha inletts i januari och parterna sägs utreda möjligheterna att inleda fredssamtal, säger Valencia. Men fredsprocessen försvåras av att de paramilitära styrkona inte är helt samordnade, vilket också till viss del förklarar varför vapenvilan brutits. Colombias president Uribe har sagt att ett absolut villkor för fredsförhandlingar med landets väpnade grupper är att de upphör med väpnade aktioner, kidnappningar, attacker mot civila, mord och upprättandet av vägspärrar. AUC:s löfte om vapenvila skrevs under av gruppens högsta ledare, Carlos Castaño och Salvatore Mancuso, samt av 26 ledare för regionala styrkor. Men två fraktioner inom AUC vägrade redan då att inleda vapenvila. Milisgruppernas högste ledare Castaño kritiserar på paramilitärens hemsida den brist på enighet som finns inom AUC. Möjligheterna till fredsförhandlingar undermineras av att vissa milisgrupper bryter mot vapenvilan, skriver han. AUC har omkring 11 000 beväpnade medlemmar. De paramilitära miliserna uppstod på 70-talet på den colombianska landsbygden. De bildades för att bekämpa vänstergerillan i landet och de hade då stöd av stora jordägare och av armén.
1989 förbjöds milisgrupperna på grund av deras inblandning i narkotikahandeln och deras grova övergrepp mot de mänskliga rättigheterna men det är en öppen hemlighet att de fortfarande stöds av vissa delar av militären.
De paramilitära styrkorna i Colombia anses vara ansvariga för minst 85 procent av de grava övergrepp mot begås mot civilbefolkningen såsom mord på meningsmotståndare och massakrer på gerillasympatisörer.
Landets största vänstergerilla Farc har mellan 15 000 och 20 000 medlemmar och den näst största rebellgruppen ELN har omkring 4 500 medlemmar.
