Liberia: Över 200 000 människor på flykt undan kriget

Monrovia, 030211 (IPS) – De pågående striderna mellan rebellrörelsen Lurd och regeringsarmén har tvingat över 200 000 människor på flykt i Liberia. Merparten av flyktingarna söker skydd i landets huvudstad Monrovia.

Flyktinglägren i stan påminner först om en stor marknad. De nyanlända flyktingarna – framförallt ungdomar, barn och gamla – trängs under tillfälliga skydd i väntan på att registreras. De är på flykt undan sammandrabbningarna.

Enligt biståndorganisationer som arbetar i Liberia är omkring 200 000 liberianer på flykt inne i landet och tiotusentals har flytt utomlands. I Monrovias västra förorter har flyktingarna börjat bygga en labyrint av skjul där de tänker stanna tills kriget avgjorts. I vissa av lägren bor också tusentals flyktingar från Liberias grannländer Sierra Leone och Elfenbenskusten. Chris Wilson, chef för flyktinglägret Jolotown, säger att hans läger nu är överfullt och inte kan ta emot några nya flyktingar. Eftersom flera av lägren är fulla sover hundratals, troligen tusentals, oregistrerade flyktingar i skolor och parker. Andra bor hos släktingar i och omkring staden.

Många av de som just anlänt ser utmattade och bleka ut efter att ha färdats upp mot 160 kilometer till fots.

– Vi har inte ätit på tre dagar, säger en nyanländ flykting. Wilson säger att det inte finns mat till alla. Lägrets ansvariga har bett om mer mat men vet inte om det kommer att få någon. Biståndorganisationerna som arbetar med flyktingarna säger att situationen har försämrats kraftigt de senaste åren. Det har lett till undernäring, sjukdomar och en ökande hopplöshet hos flyktingarna. För vissa som drabbats av exempelvis ringorm, skabb eller infektioner är livet en mardröm. – Vi längtar efter att återvända hem och hoppas kunna göra det men vi kan inte återvända nu på grund av osäkerheten och blodsutgjutelsen hemma, säger James Moore, flykting från distriktet Mecca. Flyktingarna letar efter mat i skogar i närheten av staden. Ibland hittar de kassava eller något annat som går att äta. Flyktingbarnen leker kurragömma på fälten utanför stan. Många av dem minns inget annat liv.

I närheten av lägret Blamassie finns en stor utomhusmarknad – där säljs lokala och importerade varor som delats ut som nödhjälp. Flyktingarna organiserar insamlingar av delar av biståndet och säljer det på marknaden för att kunna få kontanter till att köpa nödvändiga varor som biståndorganisationerna saknar. 52-årige Boakai Zinnah har flytt till Monrovia med tio av sina barn. Hans sex andra barn blev kvar i Mecca-distriktet där han hade en gård.

– Jag kunde producera tillräckligt för att försörja hela min familj, säger han. I dag tvingas familjen leva på gåvor från flyktingar som kommit till Monrovia före dem. – Vi sover direkt på golvet. Vi vill ha hjälp från omvärlden – mat och utbildning till våra barn när vi är här, säger han. I flyktinglägren tvingas människor leva tätt packade. Som minst bor det tio personer i ett rum. I vissa rum sover sex familjer. – Jag vill resa hem. Den dag Gud gör krigarnas hjärtan mjukare och de lägger ner vapnen reser jag hem. Vi levde bra hemma, men nu är allt vi har arbetat för sen vi var små borta. Här lever jag med sex av mina barn – resten är kvar. Jag har inte hört något från dem, säger en flykting som presenterar sig som Johnson. Den 42-årige bonden Alfred Jones kommer från Bopolu som är ett av rebellernas starkaste fästen. Han säger att han och hans familj trots allt känner sig lyckligt lottade eftersom de undkommit kriget med livet i behåll.

Liberias regering, som leds av den före detta krigsherren Charles Taylor, vägrar att förhandla med rebellerna. Han har lovat att återta de områden som rebellerna vunnit med militär makt. Samtidigt hotar rebellerna att inta huvudstaden.

Kriget har också drivit folk att lämna landet. I Sierra Leone finns omkring 60 000 liberiska flyktingar av vilka 46 000 har anlänt i år. Omkring 38 000 av flyktingarna lever i läger, 16 000 befinner sig vid gränsen och 8000 lever i städerna, enligt FN:s flyktingkommissariat UNHCR.

Abdullah Dukuly

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *