Rawalpindi, 030129 (IPS) – En fånge som sänds till fängelset Adiala utanför den pakistanska staden Rawalpindi hamnar i en stinkande miljö av öppna kloaker, trängsel och sjukdomar.
– En dag i fängelset kändes som ett år, säger Shahzad Khan, som satt av tre månader på Adiala innan han i en rättegång frikändes från anklagelserna om stöld. – Cellernas öppna och stinkande avskräden städas inte på flera dagar. Fångarna tvingas sova med rinnande kloaker. Om man klagar möts man av förakt från fängelsepersonalen som alltför ofta sparkar och slår fångarna med sina batonger. Enligt uppgifter från International Human Rights Monitor, IHRM, en grupp som arbetar för bättre fängelseförhållanden, lever fångarna i Pakistan i en vedervärdig miljö. – Samtidigt som maten är bristfällig och hälsovård så gott som fullständigt saknas tvingas fångarna leva med tortyr och omfattande övergrepp från fängelsepersonalen, säger IHRM:s ordförande Ulfat Kazmi. Bara den enorma överintagningen orsakar stora problem på Adiala. Fängelset är byggt för 1 800 människor, men antalet fångar är drygt 5 600. Där ingår 227 kvinnor och 810 barn. Enligt IHRM har många av fångarna tbc. Hela 64 procent av fångarna har hepatit och nästan 1 500 fångar lider av skabb. Organisationen menar att sjukdomsspridningen har en direkt relation till överintagningen och de ohygieniska levnadsförhållandena.
IHRM:s ordförande Ulfat Kazmi säger att 24 fångar avled i fängelset förra året, de flesta av sjukdomar. Sex fångar begick självmord.
Enligt fängelsemyndigheterna finns det bara en anställd läkare som ska vårda alla fängelsets fångar. – Ibland tvingas vi ta hjälp av andra fångar som vårdare, säger en fängelsevakt. Men situationen på Adialafängelset är inte något exceptionellt undantag i Pakistan. Liknande situationer återfinns även på många andra av landets övriga 79 anstalter. I distriktfängelset i södra Punjab avtjänar 588 fångar sina straff – i ett fängelse byggt för 180 fångar. Enligt en officiell rapport tvingas fångarna sova i skift för att få plats. En tidigare fånge vid centralfängelset i Karachi har redogjort för de vidriga förhållandena på anstalten.
– Fångarna tvingas sova på sidan, tätt sammanpackade för att få plats. Personalen sparkar fångarna samman mot varandra så att ingen yta ska gå förlorad, berättar den tidigare fången.
Nästan samtliga fängelsets närmare 5 000 fångar – fem gånger så många som man har kapacitet för – har skabb.
Enligt officiella rapporter trängs så många som 100 000 fångar i de pakistanska fängelserna, som har en sammanlagd kapacitet för enbart drygt 34 000 fångar. Dessutom har bara drygt 20 procent av fångarna fått sina straff fastställda. Den övervägande majoriteten sitter fortfarande och väntar på att få sina domar i oavslutade rättegångar.
En talesman för inrikesdepartementet har i en reaktion på rapporterna om förhållandena i landets fängelser hänvisat till att ansvaret för kriminalvården vilar på de lokala myndigheterna. Samtidigt har regeringen utlovat reformer för att förbättra situationen på anstalterna. Syftet är att få ner antalet fångar. En av åtgärderna går ut på att släppa 50 000 fångar som sitter av straff för småbrott, men det är en åtgärd som ännu inte genomförts.
Människorättsgrupper menar dock att landets kriminalvård är i behov av mer genomgripande reformer och en satsning på rehabilitering istället för straff.
– Landets långsamma juridiska processer är en av de främsta orsakerna till överbefolkningen på fängelserna, säger Afrasayab Khattak, ledare för Pakistans människorättskommission HRCP. HRCP menar dessutom att förbudet för människorättsaktivister att besöka fängelserna ytterligare försämrat situationen på anstalterna. – Till och med advokater förbjuds besöka sina klienter i fängelserna. Det är ett av de tydligaste övergreppen mot fångarnas rättigheter och tyder på att myndigheterna vill dölja förhållandena inne på anstalterna, säger Khattak.
