Peking, 030108 (IPS) – Kina är redo att skicka upp bemannade farkoster i rymden. Redan i år kan den första kinesiske taikonauten vara i omlopp. Taikong betyder rymd eller kosmos på kinesiska.
Regimens propaganda fokuserar på rymdprojektets vetenskapliga och patriotiska sidor och kostnaderna för rymdforskningen hemlighålls.
I söndags landade den kinesiska rymdkapseln Shenzhou IV i inre Monolien efter en vecka i rymden. Nu säger de ansvariga att Kina är redo att bli det tredje landet i världen som skickar ut människor i rymden. Först var Sovjet och tvåa USA.
Rymdraketen Shenzhous (den gudomliga farkostens) uppdrag beskrevs av den kinesiska tidningen China Daily som den sista övningen innan Kina skickar upp en människa i rymden.
“Vårt land är nu helt kapabelt att sända upp bemannade farkoster i rymden”, lyder en rubrik i en annan tidning. Att skicka ut kineser i rymden och att utforska månen har länge varit Kinas ambition och när målet är nära ökar den nationella stoltheten. Men rymdforskningen är enormt dyr för ett land med många miljoner fattiga invånare.
Få vågar kritisera det prestigefulla rymdprogrammet öppet – men vissa kritiker hävdar att hela programmet domineras av militären och att kostnaderna för rymdforskningen tömmer stadskassan på forskningspengar som skulle ha gjort mer nytta inom andra vetenskapliga områden än bemannade rymdfärder.
De tycker att rymdforskningen är ett eko av det rymdprojekt som lanserades redan under Mao Zedong (1949-76) då Kina försökte bemästra rymden av militära orsaker.
Mao lanserade sitt rymdprojekt samtidigt som han försökte utveckla kärnvapen. Han ansåg att militär makt var det enda sättet för Kina att stå emot sina ideologiska fiender.
Samtidigt som miljoner kineser dog av hunger under svältåren 1959-61 betalade staten stora pengar till sitt rymdprogram. Det programmet kulminerade i uppskjutandet av satelliten som kallades “Öst är röd nummer ett” 1971 – mitt under kulturrevolutionen.
Efter Maos tid tillträdde den mer pragmatiske Deng Xiaoping som riktade rymdprojektet mot mer praktiska mål – som förbättrade telekommunikationer och vädersatelliter.
2001 tillkännagav Kina ett storskaligt civilt rymdprogram. Målen är högt satta: redan år 2010 ska det finnas en kinesisk bas på månen.
I boken “Akademiker föreställer sig det 20:e århundradet” skriver forskaren Ouyang Ziyua att en månbas kan medföra ett stort språng framåt för Kina – det skulle bidra till viktig forskning, förstärka den nationella säkerheten och den nationella enheten, anser han.
Landets förste taikonaut kommer antagligen att skickas upp under andra delen av 2003. 2001 skickade Kina upp en hund, en apa, en kanin och ormar i rymden. Förra året skickades en docka ut och 14 taikonauter har utbildats som snart hoppas få sätta upp den kinesiska flaggan på månen.
Kina är också med i den militära rustningen i rymden. Förra sommaren tillkännagav de kinesiska ledarna att regimen planerar att utveckla en rymdfarkost som ska fungera som en plattform för eventuella framtida rymdstrider.
