Istanbul, 030102 (IPS) – När Turkiets president och hans fru nyligen reste utomlands fanns parlamentets talman och hans hustru på plats på flyplatsen för att önska dem en lycklig resa. Men det som skulle varit en odramatisk formalitet, chockade landet.
Munevver Arinc, hustru till den nye talmannen, som kommer från det religiösa Rättvise- och utvecklingspartiet, bar nämligen slöja. I Turkiet är det förbjudet att bära slöja i skolor och i statliga yrken, och plagget förknippas ofta med motstånd mot de vedertagna sekulära värderingarna, eller till och med med fundamentalism.
Presidenten, Ahmet Necdet Sezer, och hans fru, som båda är tydliga förespråkare för sekularsim, undvek konfrontation och skakade hand med fru Arinc innan de gick ombord på planet. Så snart de hade gett sig iväg blossade en ny diskussion upp om slöjan – en debatt som har delat landet under flera årtionden.
För många sekulära – bland dem den mäktiga militären som 1960 tvingade bort den senaste islamistiska regeringen från makten – var Arincs slöja ett bevis på att Rättvise- och utvecklingspartiet, AKP, planerar att avskaffa Turkiets sekulära system, trots att de själva hävdar motsatsen.
AKP vet att det är en känslig fråga, och de skickade snabbt ut ett uttalande där partiet säger att frågan om slöjan inte är en prioriterad fråga för den nya regeringen.
Men partiet menar ändå att användandet av slöjan är ett steg i den ökade frihet som partiet vill införa i Turkiet.
Partiets ledare, Recep Tayyip Erdogan, har vid flera tillfällen beklagat att hans döttrar var tvungna att gå i skolor i USA för att kunna bära sina slöjor på universitetet.
Många kvinnor som bär slöja säger att de gör det av tradition, och inte för att protestera mot det sekulära etablissemang som har styrt Turkiet sedan Mustafa Kemal Ataturk skapade den moderna turkiska staten 1923.
– Jag är turk och muslim, och jag har inget intresse av fundamentalism. Men jag vill vara fri att ha på mig vad jag vill. Och jag tycker om att täcka mitt huvud, säger Nebile Kastamonulu.
Två turkiska universitetsstudenter har anmält Turkiet till den europeiska människorättsdomstolen sedan de bestraffats för att de hade slöjor på sig under föreläsningar. De hävdar att bestraffningen var ett brott mot den europeiska människorättskommissionens bestämmelser om religionsfrihet.
Och det finns ett starkt stöd för att häva förbudet, både bland AKP-väljare och bland andra. Enligt en opinionsundersökning som gjordes för två år sedan tycker 74,2 procent av turkarna att kvinnor ska kunna bära slöja på sitt arbete, och 76,1 procent anser att universitetsstudenter borde vara tillåtna att bära slöja vid universitetet.
Men de sekulära krafterna har varnat för att de inte tänker ge efter så lätt. Efter det att man börjat diskutera möjligheten att häva förbudet mot slöjor på universiteten sa ordföranden för rådet för högre utbildning, Kemal Guruz, att frågan var slutdiskuterad.
– Det kommer aldrig att vara öppet för diskussion igen. Det finns ingenting mer att säga om det.
Och något som förmodligen oroar AKP:s ledare än mer är ett uttalande från Turkiets överbefälhavare Hilmi Ozkok där han indirekt syftade på diskussionen om slöjan och sa att “Turkiets väpnade styrkor har viljan och beslutsamheten att skydda republiken mot alla former av hot, i synnerhet fundamentalism.”
