990204 (IPS) – Rysslands kolgruvarbetare får gehör för sina krav på statlig subventionering av gruvnäringen. Rädslan för en rysk variant på gruvstrejken i Rumänien har fått Kreml att backa.
200 000 uppretade gruvarbetare marscherade i samlad trupp mot Rumäniens huvudstad Bukarest förra månaden tills de slutligen stoppades av kravallpolis och militär. Risken för en liknande utveckling i Ryssland gjorde att myndigheterna lyssnade extra noga då ledarna för gruvarbetarna framförde sin sak i veckan. Resultatet av samtalen blev löften om ökad statlig subventionering av gruvdriften på nästan fyra miljarder kronor.
Rysslands premiärminister Jevgenij Primakov offentliggjorde planerna sedan Ivan Mocknatsjuk, ordförande för det ryska gruvförbundet, haft ett utbrott av ilska i Nationalförsamlingen i Moskva tidigare i veckan. “Inga pengar? Detta är ren och skär lögn”, skrek han.
Kolindustrin har kämpat i motvind sedan Sovjetunionens sammanbrott 1991. Regeringens statsbidrag till näringslivet har minskat dramatiskt sedan 1993. Alltfler gruvor går med förlust.
Bara 50 av 126 kolbolag drivs med vinst, enligt statlig statistik. Tillsammans driver bolagen 200 gruvor som förra året producerade totalt 240 miljoner ton kol. Men, omkring hälften av gruvorna û de minst effektiva û utvinner bara en mycket liten del av detta kol.
Gruvindustrin drabbas också av enormt många olyckor på grund av gammal och utsliten utrustning och dålig säkerhetsstandard.
Aman Tulejev, chef i Kemerovo, Rysslands största kolgruvedistrikt i Sibirien, sade nyligen att industrin behöver höja arbetarnas månadslöner till en minimilön på 1 900 kronor. I dag ligger genomsnittslönen på 1 100 kronor i månaden.
Å andra sidan fick gruvarbetarna för många privilegier i början av 1990-talet, anser Tulejev. De har till exempel 30 timmars arbetsvecka med 180 arbetsdagar om året.
I Sovjetunionen höll regeringen gruvorna igång trots att det stod klart att de drevs med förlust. Sedan 1991 har den ryska regeringen också motsatt sig stängning av förlustföretagen för att undvika social och politisk oro.
Den ryska kolindustrins arbetarförbund, Rosugleprof, har 780 000 medlemmar. Det är det bäst organiserade och också det mest militanta förbundet inom rysk fackföreningsrörelse.
Förutom statliga subventioner, försöker också regeringen hjälpa kolindustrin med lån från Världsbanken och japanska banker, enligt olje- och energiminister Sergej Generalov.
Världsbanken har redan beviljat flera lån till kolindustrin i Ryssland. Pengarna var öronmärkta för att underlätta stängning av gruvor som går med förlust, samt bidra med utbildning för de anställda, så att de kan hitta ett arbete inom ett annat yrke. Sedan juni 1992 har Världsbanken bidragit med sammanlagt 57 miljarder kronor till Ryssland. Landet är Världsbankens tredje största låntagare.
– Vi måste samarbeta socialt, sade Primakov, och lovade att göra sitt bästa för att utbetalningarna till de anställda ska snabbas på. Många har inte fått lön på flera månader. De obetalda arbetarna kämpar för att överleva genom att klamra sig fast vid sina deltidsanställningar, odla egen frukt och grönsaker och låna från vänner och släktingar.
Flertalet gruvor ligger i den kalla norra delen av Ryssland. Pengabristen kan leda till att strömmen bryts. Med temperaturer på ned till 40- 50 minusgrader kan februari månad bli svår att ta sig igenom.
Primakov medger att ryska staten är skyldig gruvarbetarna över 1,5 miljarder kronor. Förseningar i löneutbetalningarna har gjort att en genomsnittlig arbetstagare i gruvorna inte kunnat hämta ut sin lön på fem månader. På vissa ställen har gruvarbetarna inte kunnat hämta ut sin lön på över ett år.
Sergej Blagov IPS/ Moskva 990204
.
