990323 (IPS) – Globaliseringen av ekonomin har lett till att en stor mängd arbetsplatser flyttats från utvecklingsländerna i syd till de industrialiserade länderna i nord.
En studie gjord av den brasilianske forskaren Marcio Pochmann vid universitetet i Campinas visar att vi är på väg tillbaka till en internationell arbetsfördelning som liknar den modell som fanns vid 1900-talets början. Teknologiska och finansiella resurser finns i nord, och utvecklingsekonomierna blir åter fångar i råvarusektorn.
Globaliseringen har lett till stora skillnader i fördelningen av arbetslösheten runt om i världen. Detta är en stor del av förklaringen till den ekonomiska stagnationen i syd och den teknologiska revolutionen i nord, enligt studien.
Antalet arbetslösa i världen nästan tredubblades mellan 1979 och 1998, från 44,6 miljoner till 130,6 miljoner. Andelen arbetslösa i G7-länderna, en sammanslutning av världens rikaste länder, minskade från 30,1 till 16,9 procent av den totala mängden arbetslösa i världen under samma period. Antalet arbetslösa i Indien ökade till 39 miljoner, tre gånger fler än 1979. I Brasilien fyrdubblades antalet arbetslösa och i Indonesien blev de tio gånger så många under denna period.
Som en jämförelse kan sägas att arbetslösheten i USA höll sig på samma nivå som 1979. Det samma gäller för Frankrike. Arbetslösheten ökade i Spanien, Italien, Japan och Tyskland, där återföreningen mellan öst och väst fick en avgörande betydelse för sysselsättningen.
Enligt Pochmanns studie kan Brasilien tjäna som ett bra exempel på den nya internationella arbetsordningen, som liknar den som fanns i slutet av 1920-talet. Trenden har förstärkts av att valutan undervärderats och av det höga ränteläget under de senaste fyra till fem åren.
Mellan 1985 och 1998 växte Brasiliens industriella produktion med 2,7 procent. Samtidigt ökade importen av fabriksvaror med 75,1 procent. Detta gjorde att antalet arbetsplatser inom brasiliansk industri minskade med 42,7 procent – från 4,16 till 2,38 miljoner. Sysselsättningen inom industrin är omvänt proportionell med importen, enligt forskningsrapporten.
Arbetstillfällen och inre marknadsandelar går till och med förlorade inom områden där Brasilien länge varit konkurrenskraftiga, som till exempel vad gäller transportmaterial.
USA befann sig i en liknande situation under Reagan- administrationen i början av 1980-talet. Undervärdering av dollarn och ökad import av industrivaror ledde till minskad sysselsättning.
Situationen har ändrats under 1990-talet. Brasiliens stora handelsöverskott i förhållande till USA har vänt till ett underskott. Samma förändring i handelsbalansen har inträffat gentemot Europa, främst på grund av den stora ökningen av importerade industrivaror.
Mario Osava IPS/ Rio de Janeiro 990323
.
