990416 (IPS) – USA
1998 tjänade toppcheferna i de amerikanska storföretagen 419 gånger mer än genomsnittslönen för en industriarbetare, enligt Byrån för arbetsmarknadsstatistik, BLS, i USA.
Inkomstklyftorna inom företagen har ökat snabbt på 1990-talet. 1990 var toppchefernas inkomst 85 gånger så stor som arbetarnas, 1996 var skillnaden 209 gånger.
Toppcheferna i USA tjänar i dag 36 procent mer än de gjorde för ett år sedan, och 442 procent mer än de gjorde 1990, enligt en undersökning som gjorts av tidskriften Business Week och Standard and Poor's Compustat, ett företag som gör marknadsundersökningar.
Det är inte själva lönen som höjts så kraftigt, utan 80 procent av deras inkomster 1998 kom från aktieoptioner från arbetsgivaren.
Arbetare fick 2,7 procent i löneökning, medan tjänstemän fick 3,9 procent mer, enligt BLS.
Nätverket Responsible Wealth går nu ut med sitt förslag – att knyta chefernas löner till de anställdas minimilöner – till sju större amerikanska företag. En maximal skillnad mellan chefen och en arbetare ska fastslås. Bland de företag som bestämt sig för att rösta om detta förslag finns finanskedjan Citigroup, General Electric och telejätten AT&T.
Den genomsnittliga reallönen för en arbetare 1998 låg tolv procent under 1973 års reallön, enligt den icke-statliga koalitionen United for a Fair Economy, Enade för en rättvis ekonomi. Trots detta ökade produktiviteten under samma period med 33 procent.
Aktieoptioner och andra former av kompensation började på allvar ingå i toppchefernas löneavtal 1983. Tack vare dessa förmåner hade det översta skiktet i de stora företagen en genomsnittsinkomst på nästan 82 miljoner kronor i fjol, enligt Business Weeks undersökning.
Men också detta är småslantar jämfört med 1998 års högsta lön. Michael Eisner i Walt Disney Co. kunde inkassera nästan 4,45 miljarder kronor. De övriga fem cheferna i ledarskiktet kunde dela drygt 9,2 miljarder kronor sig emellan.
(990416)
.
