Kommentar: Nu är vi åtta miljarder

Portland, 221116 (IPS) – På tisdagen överskred jordens befolkning åttamiljardersstrecket – och befolkningsökningen kommer att fortsätta, dock i en långsammare takt än tidigare. Den växande befolkningen innebär utmaningar, samtidigt som det är uppenbart att det är klimatförändringarna som utgör det stora hotet för mänskligheten. Det skriver demografen Joseph Chamie i denna kommentar.

Det dröjde till 1804 innan jordens befolkning uppgick till en miljard. Sedan dröjde det till 1927 innan den siffran hade fördubblats och fram till 1974 innan antalet hade fördubblats ytterligare en gång – och vi var uppe i fyra miljarder. På tisdagen hade siffran fördubblats ännu en gång, enligt beräkningar.

Under 1900-talet upplevde mänskligheten en exceptionell demografisk utveckling, då världsbefolkningen gick från 1,6 miljarder vid århundradets början till 6,1 miljarder vid seklets slut. Allra snabbast gick utvecklingen 1963, då den årliga befolkningstillväxten låg på 2,3 procent.

Sedan 2000-talets början har världsbefolkningen ökat med nästan två miljarder, samtidigt som den årliga befolkningstillväxten har minskat och i dag beräknas ligga på 0,8 procent.

Covid-19-pandemin visade hur mortaliteten påverkar befolkningstillväxten, men för den framtida utvecklingen beräknas fertiliteten få en avgörande roll.

År 2020 födde kvinnor på global nivå i genomsnitt 2,3 barn. Det är mindre än hälften jämfört med siffrorna på 1950- och 1960-talet, och genomsnittet förväntas fortsätta att sjunka.

Enligt FN:s beräkningar kommer världens kvinnor i slutet av detta århundrade att föda i genomsnitt 1,8 barn – vilket är klart under siffran på 2,1 som krävs för att befolkningen ska ligga kvar på samma nivå. Enligt samma beräkningsmodell skulle jordens befolkning uppgå till runt 10,3 miljarder till 2100.

Samtidigt finns det också andra beräkningsmodeller – som förutser både en betydligt mindre respektive större befolkning på jorden till 2100.

Klart är dock att befolkningsutvecklingen under kommande decennier kommer att variera stort mellan olika länder. Den låga fertiliteten i ett 50-tal länder, däribland i Kina, Tyskland, Japan, Ryssland och Spanien, gör att befolkningarna i dessa länder beräknas att minska framåt mitten av århundradet.

I en annan grupp länder, där bland andra Afghanistan, Kongo-Kinshasa, Nigeria, Niger, Somalia och Sudan ingår, förväntas i stället befolkningarna att öka kraftigt på grund av fortsatt höga födslotal.

Världens befolkningsmässigt största land, Kina, beräknas samtidigt nå en topp på 1,4 miljarder invånare. På grund av de låga antalet födslar beräknas befolkningen där minska till 1,3 miljarder till 2050 och vidare till 0,8 miljarder till 2100.

Samtidigt förväntas befolkningen fortsätta växa i den andra asiatiska giganten, Indien. Landet förväntas gå om Kina befolkningsmässigt redan nästa år, och nå en topp på 1,7 miljarder invånare 2060, för att sedan börja sjunka.

Ett land som förväntas fortsätta växa mycket snabbt är Nigeria, som mer än fördubblade sin befolkning mellan 1992 och 2022 – då invånarantalet låg på 219 miljoner. Nigeria förväntas nu gå om USA befolkningsmässigt till 2050, då antalet invånare beräknas uppgå till 377 miljoner.

Samtidigt är beräkningarna över den framtida globala befolkningsutvecklingen osäkra. Framtida mortalitetstal kan förändras, och fertilitetsutvecklingen kan bli annorlunda än de mönster som de nuvarande beräkningsmodellerna använder sig av.

Det mesta talar dock för att antalet jordbor kommer att fortsätta öka de kommande decennierna och uppgå till runt tio miljarder framåt mitten av århundradet.

Det innebär nya utmaningar vad gäller tillgången på mat och vatten – samt frågor om hur det kommer att påverka världens naturresurser, biologiska mångfald och utsläppsnivåer. Inte minst gäller det den största utmaning mänskligheten står inför – klimatförändringarna.

*Joseph Chamie är demograf och var tidigare chef för FN:s befolkningsfond. Han är författare till flera böcker om befolkningsfrågor.