Arbetare på landsbygden står utan socialt skydd

Madrid, 220823 (IPS) – En stor majoritet av världens fattiga bor på landsbygden – där arbetslivet vanligtvis kännetecknas av en stor brist på sociala skyddsnät. Det framgår i en rapport från FN-organet ILO.

Enligt rapporten från ILO:s avdelning för arbetstagare, ACTRAV, är bristen på sociala skyddsnät ett särskilt stort problem inom jordbruket. En stor majoritet av de som arbetar på åkrar och plantager har bland annat mycket otrygga anställningsformer.

Rapporten bygger på studier som genomförts i 15 länder i olika delar av världen och belyser att det råder stora brister inom alla sektorer. Rapportförfattarna slår även fast att barnarbete och olika former av tvångsarbete har förblivit ett problem i stora delar av världen.

Nästan 95 procent av alla barn som utför farliga arbetsuppgifter återfinns inom jordbrukssektorn – bland annat inom produktionen av kakao, palmolja och tobak.

I rapporten konstateras att närmare 80 procent av världens fattiga bor på landsbygden. För många som bor i fattiga områden kännetecknas arbetslivet av bristande säkerhet, dåliga löner, avsaknad av trygghet och stabilitet – och långa arbetsdagar. Ungdomar och kvinnor uppges vara särskilt utsatta.

Enligt rapporten tvingas kvinnor i högre grad acceptera dåliga löner och arbetsvillkor, samtidigt som det är vanligare att de drabbas av olika former av trakasserier och övergrepp.

Ett annat stort problem för många jordbruksarbetare är att de ofta utsätts för farliga kemikalier – vilket kan vara särskilt skadligt för barn och gravida eller ammande kvinnor.

Enligt studien arbetar en stor majoritet av befolkningen på landsbygden inom den så kallade informella ekonomin. Det gäller även de många kvinnor som arbetar inom vård och omsorg och inte har tillgång till några grundläggande sociala förmåner.

Närmare 60 procent av världens arbetskraft är verksam inom den informella ekonomin, enligt ILO. Det innebär att närmare två miljarder människor i världen försörjer sig inom en sektor där deras arbeten vanligen inte är reglerade i enlighet med gällande lagar och att de saknar sociala skyddsnät. Detta har enligt ILO svåra konsekvenser inte bara för individerna och deras familjer, utan för hela ekonomier.

Baher Kamal