Rättegång belyser historisk massaker på Argentinas urfolk

Buenos Aires, 220519 (IPS) – En ovanlig juridisk process pågår just nu i Argentina. Målet är inte att döma någon – utan att sätta ljuset på en massaker som inträffade för nästan hundra år sedan och som staten länge försökte dölja.

Rättegången gäller den så kallade Napalpi-massakern i Chaco i norra Argentina 1924. Hundratals medlemmar av ursprungsbefolkningen sköts då till döds av säkerhetsstyrkor efter att de hade protesterat mot diskriminering och usla arbetsförhållanden.

– Vi vill arbeta för att såren ska kunna läka, sade den federala domaren Zunilda Niremperger, i samband med att förhandlingarna i Buenos Aires inleddes under förra veckan.

Processen började redan i april i provinsen Chaco, men en del av förhandlingarna genomförs även i den argentinska huvudstaden i syfte att öka uppmärksamheten kring den.

Platsen som valts för att hålla förhandlingarna i Buenos Aires är mycket symbolisk. Rättegången hålls i samma lokaler som användes som en tortyrcentral under militärdiktaturen mellan 1976 och 1983, då upp emot 30 000 regimkritiker kidnappades och mördades.

Sedan ska förhandlingarna fortsätta i Chaco igen, innan ett domslut senare kommer att meddelas.

– Målet är att få fram sanningen, vilket jag har kommit hit för att stötta. Detta på samma plats dit de förde min dotter efter att hon blivit kidnappad, säger Vera Vigevani de Jarach, 94, till IPS.

Hon hade placerat sig längst fram på åskådarbänkarna klädd i den vita scarf som kännetecknar medlemmar i människorättsgruppen Mödrarna på Plaza de Mayo. Hennes enda dotter, då 18 år, försvann efter att militärjuntan hade gripit henne 1976.

Rättegången bygger på forskning om massakern, men också på officiella dokument och medierapporter i samband med händelsen, samt på bandade vittnesmål från överlevande.

– Min mormor överlevde massakern och när jag växte upp fick jag höra om den exploatering som pågick i Napalpí och vad som skedde den där dagen. För oss innebär denna rättegång möjligheten till upprättelse, säger Miguel Iya Gómez, som även är chef för en myndighet i Chaco som arbetar för att förbättra situationen för urfolken i provinsen.

Chaco förblev länge relativt orört efter koloniseringen av Latinamerika. Först i slutet av 1800-talet genomförde den moderna argentinska staten militära insatser för att ta kontroll över provinsen och de urfolk som levde där. Sedan sattes delar av lokalbefolkningen i läger, så kallade “reducciones”, med uppgift att utföra jordbruksarbete.

– I Chaco var dessa reducciones i drift mellan 1911 och 1956. De var en slags koncentrationsläger för urfolk, där de skulle disciplineras genom arbete, säger sociologen Marcelo Musante, som är specialiserad på den politik som bedrivits mot landets urinvånare.

Enligt antropologen Lena Dávila Da Rosa deltog mellan 800 och 1 000 människor i den protest som urfolken genomförde i Napalpi i juli 1924. De möttes av 130 poliser som valde att öppna eld mot demonstranterna.

Exakt hur många som dödades i samband med massakern går inte att fastställa. Offren beräknas dock ha varit flera hundra, enligt Alejandro Jasinski, utredare vid justitiedepartementets program för sanning och rättvisa.

– Men enligt den officiella dokumentationen dog bara fyra personer, som ska ha dödats i interna konfrontationer. Sedan avslutades den rättsliga utredningen snabbt och det enda som återstod var de minnen som levde kvar bland lokalbefolkningen, säger han.

På senare år har dock dessa minnen fått nytt liv, mycket tack vare författaren och forskaren Juan Chico, som själv tillhörde urfolket. Han avled i covid-19 förra året.

– Juan började för 20 år sedan samla in muntliga vittnesmål, berättar David García för IPS.

Han är tolk och översättare av ett av de vanligaste språken bland ursprungsbefolkningarna i Chaco – och jobbade tillsammans med Juan Chico.

– År 2006 bildade vi den organisation som i dag heter Napalpí-stiftelsen. Det har varit en lång kamp att nå fram till denna rättegång, säger David García.

I dag tillhör knappa fyra procent av invånarna i provinsen Chaco urfolken, vilket är högre än det nationella genomsnittet. Statistik visar att urfolken i provinsen lever under betydligt sämre förhållanden än den övriga befolkningen.

År 2019 upptäcktes massgravar vid den plats där massakern ägde rum nästan hundra år tidigare.

– Vår förhoppning är att processen ska lyfta fram sanningen om en händelse som måste bli begriplig, för att vi ska kunna se till att rasism och främlingsfientlighet inte får fäste i Argentina, säger juristen Duilio Ramírez, som arbetar med människorättsfrågor för Chacos provinsregering.

Han menar att det är viktigt att allmänheten får kännedom om allt våld som föraktet för landets urfolk har orsakat.

Enligt Duilio Ramírez kan rättegången förhoppningsvis leda till att den argentinska staten tar ett större ansvar för de historiska övergrepp som har begåtts mot landets urinvånare – och de skadeståndsansvar detta medför.

Daniel Gutman