New York, 220210 (IPS) – På senare tid har det genomförts militärkupper i flera västafrikanska länder. Utvecklingen har återupplivat frågan om FN borde porta ledare som tagit makten med våld från att tala inför den världsorganisation som så tydligt förordar demokratiska styrelseskick.
Afrika har på senare tid upplevt vad som beskrivs som en ”epidemi av statskupper” – i Tchad, Guinea, Mali, Sudan och nu senast i slutet av januari i Burkina Faso. Dessutom hade det nyligen gått ett år sedan militären i Myanmar genomförde sin kupp.
Förra veckan genomfördes dessutom ett misslyckat kuppförsök i Guinea-Bissau, som enligt landets president Umaro Sissoco Embalo kan beskrivas som en misslyckad attack på demokratin.
När föregångaren till Afrikanska unionen 2004 meddelade att kuppledare inte var välkomna till samarbetsorganisationens toppmöten mottogs beskedet positivt av FN:s dåvarande generalsekreterare Kofi Annan. Han menade att beslutet visade en framtida metod för att bestraffa militärdiktatorer över hela världen.
Och det finns de inom FN som anser att det skulle kunna vara rätt väg att gå.
– Det skulle kanske vara läge att lämna in ett förslag om att sätta stopp för militära ledare. Men ett sådant beslut skulle i så fall få tas av generalförsamlingen, säger en FN-diplomat som inte vill bli citerad sitt namn, till IPS.
Generalsekreterare Antonio Guterres har tydligt fördömt de statskupper som genomförts på senare tid i Afrika – och samtidigt uppmanat regionens militärer att försvara sina länder och befolkningar i stället för att slåss om makten.
– Tyvärr finns det i regionen terroristgrupper och hot mot den internationella freden och säkerheten. Min vädjan till dessa länders arméer är att de ska ta sitt professionella ansvar, försvara sina länder och verka för att stärka de demokratiska institutionerna, sade FN-chefen nyligen.
Förra veckan rapporterade New York Times om att Afrikanska unionen hade stängt av flera av sina medlemsländer på grund av militärkupper. Dock drabbades inte Tchad av åtgärden – vilket kritiseras av analytiker som menar att det visar på en dubbelmoral som kan få allvarliga konsekvenser för kontinenten.
Djibril Diallo är ordförande för nätverket African Renaissance and Diaspora Network, ARDN, och har lång erfarenhet som högt uppsatt FN-medarbetare. Han säger till IPS att det finns skäl att känna oro för en utveckling där allt fler afrikanska länder drabbas av militärkupper och betonar att detta brukar resultera i ökad statlig repression, större politisk instabilitet och ekonomisk tillbakagång.
Enligt Djibril Diallo saknar omvärlden fortfarande effektiva metoder för att förmå kuppledare att så snart som möjligt överlämna makten till demokratiskt valda regeringar. Han menar samtidigt att det krävs mer förebyggande åtgärder för att förebygga militärkupper:
– Alla lösningar bör inledas med insatser mot den kroniska fattigdomen och ungdomsarbetslösheten och den ingrodda korruptionen.
Även Daniel D. Bradlow, professor på internationell utveckling och juridik vid universitetet i Pretoria, menar att vågen av militärkupper på den afrikanska kontinenten är oroande.
– Men de är också ett symptom på hur säkerhet och förvaltning har brutit samman i dessa länder, samt de svåra ekonomiska förhållandena, säger han till IPS.
Enligt Daniel D. Bradlow har införandet av sanktioner mot kuppmakarna, utan att de underliggande problemen också hanteras, små möjligheter att leda till några bestående förbättringar i de utsatta länderna.
Kofi Annan, som var generalsekreterare mellan 1997 och 2006, är den enda FN-chefen som har uppmanat medlemsstaterna att agera för att hindra ledare som har kommit till makten via odemokratiska metoder eller kupper från att tala inför generalförsamlingen. Hans förslag blev dock aldrig genomfört inom FN, som styrs av medlemsländerna och inte av dess generalsekreterare.
