Världen mer förberedd för krig än för katastrofer

Madrid, 220124 (IPS) – De militära stormakterna satsar enorma summor på sina försvar – samtidigt som världen har svårt att bemöta de livshotande katastrofer som många miljontals människor ställs inför.

Under 2020 beräknas världen ha satsat motsvarande nästan 2 000 miljarder dollar på vapen. Stockholms fredsforskningsinstitut, Sipri, konstaterar vidare att kärnvapenmakterna har fortsatt att lägga enorma summor på att modernisera sina arsenaler.

Och samtidigt som världens politiker diskuterar de åtgärder som krävs för att bemöta klimatkrisen så subventionerades den fossila bränsleindustrin bara under förra året med hisnande 5,9 biljoner dollar. Det är dessutom en siffra som förväntas öka ytterligare, visar en rapport från Internationella valutafonden, IMF.

Nyligen uppmärksammade FN Internationella dagen för epidemiberedskap, och i samband med det konstaterade världsorganisationen att globala hälsokriser fortsätter att utgöra ett stort hot mot världens fattigaste och mest sårbara länder. Samtidigt understryker FN att det krävs en betydligt större beredskap för dessa kriser i framtiden.

Världshälsoorganisationens generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus betonar att coronapandemin har drabbat alla människor – men allra störst har konsekvenserna blivit för de redan fattiga och marginaliserade. WHO-chefen säger vidare att det är djupt tragiskt att personer som arbetar inom vården eller tillhör särskilt utsatta grupper förblivit helt ovaccinerade i vissa länder.

När världen väl kommer ur pandemin är det enligt Tedros Adhanom Ghebreyesus avgörande att världens länder stärker sina satsningar på hälsovården – och att man ser till att den stora globala bristen på vårdpersonal åtgärdas.

Nyligen gick dessutom FN:s livsmedelsprogram, WFP, ut med en vädjan till världens dollarmiljardärer om bidrag på motsvarande 6,6 miljarder dollar för att hjälpa 42 miljoner människor som annars riskerar svält.

Unicef har samtidigt lanserat en vädjan om hjälp till barnfondens arbete för barnen i det krigshärjade Jemen. Enligt Unicef finns det över elva miljoner barn i landet som har stora behov av humanitära insatser.

FN:s migrationsorganisation, IOM, har också vädjat om mer resurser till stöd för alla människor som befinner sig på flykt i Jemen.

Än så länge har dock hjälpinsatserna i Jemen förblivit gravt underfinansierade, medan WFP varnar för att den långvariga konflikten i landet inte visar några tecken på att avta. Drygt 16 miljoner jemeniter – över halva befolkningen – riskerar matbrist.

Och medan pandemin fortsätter att plåga världen har en stor majoritet av de vaccin som administrerats enligt FN gått till världens tio rikaste ekonomier – medan endast en bråkdel fördelats bland befolkningarna i de allra fattigaste länderna. Detta trots att världsorganisationen konstaterar att förhållandet inte bara är orättvist – utan också utgör ett globalt hälsohot.

Baher Kamal