Mexico City, 211216 (IPS) – Fler latinamerikaner har fått svårt att finansiera sina energikostnader på grund av pandemins effekter och stigande bränsle- och elpriser. Uppgifter från vissa länder i regionen visar samtidigt att användningen av kol och ved har börjat öka.
Studierna är dock fortfarande få, eftersom det handlar om en ny och pågående utveckling.
Macarena San Martín arbetar för den chilenska organisationen RedPe, som bekämpar den så kallade energifattigdomen. Hon betonar att frågan om tillgång på elektricitet inte bara handlar om antalet eluttag – utan också om att människor ska ha råd att utnyttja elen.
– Även om många har fått tillgång till el i dag, så innebär inte det att energifattigdomen är borta, säger Macarena San Martín till IPS.
På grund av pandemin infördes i våras en regel i Chile som innebär att de som ligger efter med sina el- och gasräkningar inte riskerar att bli avstängda – fram till årsskiftet. Men från och med i februari nästa år kommer dessa kunder att avkrävas att börja betala av sina skulder.
Enligt FN:s ekonomiska kommission för Latinamerika och Karibien, Eclac, är hushåll drabbat av energifattigdom om de saknar en stabil tillgång på icke-förorenande energikällor som täcker deras grundläggande behov – eller tvingas lägga en allt för stor del av sina inkomster på energikostnader.
Numera har en stor majoritet av befolkningen i regionen tillgång till el. Men siffror från Eclac visar också att över tio procent av befolkningarna på landsbygden i länder som Bolivia, Honduras, Haiti och Nicaragua fortfarande saknar el i sina hem.
Latinamerika och Karibien brukar beskrivas som den mest ojämlika regionen i världen – och det förhållandet visar sig också när det gäller tillgången på energi och förmågan att betala för den.
Enligt en studie gjord av den argentinska ickestatliga organisationen Observatorio Petrolero Sur finns det nästan 22 miljoner människor i regionen som fortfarande lever utan tillgång till elektricitet.
I Argentina visar dessutom officiell statistik att över en femtedel av befolkningen lider av energifattigdom.
Enligt forskaren Jonatan Núñez vid Buenos Aires universitet är problemen med energifattigdom tätt sammankopplade med människors inkomstnivåer.
I Mexiko har andelen fattiga ökat kraftigt under pandemin. Enligt officiella siffror som kom i september lever nu 43,5 procent av befolkningen under fattigdomsgränsen – vilket är 6 procent fler jämfört med 2018.
I Brasilien hade fattigdomen börjat stiga redan innan coronakrisen och siffror från det statliga energiforskningsbolaget EPE visar att användningen av ved på senare tid har ökat.
Energifattigdomen innebär också ett hot mot det globala utvecklingsmål som slår fast att alla människor till 2030 ska erbjudas tillgång till ekonomiskt överkomliga, tillförlitliga och moderna energitjänster. Jonatan Núñez menar att om detta mål ska kunna uppnås så krävs det att tillgång på energi ska betraktas som en rättighet – och inte som en vara.
