New York, 211210 (IPS) – Förra veckan avslutades ett FN-möte om upprättandet av en kärnvapenfri zon i Mellanöstern. Samtidigt talas det fortsatt tyst om Israels kärnvapeninnehav.
I synnerhet i USA är det få som öppet vill tala om ”elefanten i rummet” – att Israel är en av världens kärnvapenmakter. Detta eftersom frågan anses vara politiskt känslig.
Dessutom har Israel själva förblivit tysta om att de ingår i gruppen som innehar kärnvapen, som även består av USA, Storbritannien, Frankrike, Kina, Ryssland, Indien, Pakistan och Nordkorea. Israel har aldrig formellt medgett att de är en kärnvapenmakt.
Tidigare i år skrev analytikern Peter Beinart i en krönika i New York Times att USA:s försök ”att spela ovetande om Israels kärnvapen är ett hån mot Amerikas åtgärder för att stoppa spridningen” av massförstörelsevapnen.
Landets president Joe Biden har varnat för att om Iran skaffar kärnvapen så finns det också en risk för att flera länder i regionen skulle göra det – samtidigt som presidenten betonat att ”detta är det sista som behövs i den delen av världen”.
Men liksom de flesta amerikanska politiker och tidigare presidenter har Joe Biden inte offentligt uttalat sig om Israels kärnvapeninnehav.
Samtidigt kan Iran hävda att även de har rätt att skaffa kärnvapen, eftersom Israel redan har det. Och om Iran blev en kärnvapenmakt finns det en risk för att även Saudiarabien, Egypten och Turkiet skulle följa efter.
Sedan 1967 har det deklarerats fem kärnvapenfria zoner i världen – Latinamerika och Karibien, Södra Stillahavsområdet, Sydostasien, Afrika och Centralasien.
Dock inte i det konfliktfyllda Mellanöstern.
FN:s generalsekreterare Antonio Guterres påpekade i samband med FN-mötet att de fem kärnvapenfria zonerna i världen inkluderar 60 procent av världsorganisationens 193 medlemsstater – och nästan halva den södra hemisfären. Han välkomnade samtidigt att de länder som deltog vid mötet beslutade att bilda en arbetskommitté för att föra frågan framåt.
Professor M. V. Ramana, expert på nedrustningsfrågor vid University of British Columbia, säger att arbetet för en kärnvapenfri zon i Mellanöstern står inför stora utmaningar – men att det också handlar om en mycket viktig fråga.
Han menar att det stora problemet är att Israel vägrar att ta upp frågan om landets kärnvapenprogram, samtidigt som landets ledning fördömer exempelvis Irans kärnenergisatsningar. Och enligt M. V. Ramana kommer det att förbli svårt att engagera Israel så länge USA tillämpar olika regler för Israel jämfört med andra länder.
Samtidigt säger Hillel Schenker, redaktör för tidskriften Palestine-Israel Journal, till IPS att det skulle ligga i allas intressen att upprätta en kärnvapenfri zon i Mellanöstern. Han betonar dock att frågan inte finns på dagordningen i Israel, eftersom dess ledare är nöjda med att landet är den enda regionala kärnvapenmakten.
Vid FN-mötet konstaterade generalförsamlingens ordförande Abdulla Shahid att etablerandet av kärnvapenfria zoner har en stor betydelse för att hindra spridningen av dessa vapen. Han betonade också att detta var ett av skälen till att generalförsamlingen ställde sig bakom upprättandet av en kärnvapenfri zon i Mellanöstern redan 1974.
