Ny global bolagsskatt möter hård kritik

Bratislava, 211022 (IPS) – Nyligen kom 136 länder överens om införandet av en ny global bolagsskatt för de allra största företagen. Men kritiker menar att åtgärden kommer att gynna världens rika nationer på bekostnad av utvecklingsländerna.

Överenskommelsen som slöts den 8 oktober täcker närmare 90 procent av den globala ekonomin och innebär att en ny bolagsskatt på minst 15 procent ska införas.

Enligt OECD, som lett förhandlingarna om bolagsskatten, kommer åtgärden att motverka att länder lockar till sig bolag genom att konkurrera med låga skatter.

Organisationer som kräver ett mer rättvist globalt skattesystem och ökad finansiell transparens menar dock att den nya skatten riskerar att slå mot utvecklingsländer som är i akut behov av intäkter i spåren av coronapandemin.

Matti Kohonen vid organisationen Financial Transparency Coalition, FTC, är en av kritikerna:

– En global minimiskatt för bolag är i princip en bra idé, men bara om den ligger på rätt nivå och genomförs på rätt sätt. Detta avtal innebär att de som gynnas främst är OECD och dess största medlemsländer, säger han till IPS.

Den nya bolagsskatten ska enligt planerna införas 2023 och kommer enligt OECD att öka de globala skatteintäkterna med närmare 150 miljarder dollar.

Organisationer har sedan länge krävt att det införs en global bolagsskatt, samtidigt som de kräver en ökad insyn kring hur världens multinationella företag beskattas.

Kritiker menar dock att det nya avtalet inte innehåller det som krävs för att skapa ett mer rättvist skattesystem – och att man har ignorerat utvecklingsländernas behov. Dessa länder är mycket mer beroende av företagsskatter än vad rikare länder är.

De påpekar också att minimiskatten på 15 procent är betydligt lägre än den genomsnittliga bolagsskatten på närmare 23 procent i världens industrialiserade länder. Bedömare menar att många utvecklingsländer ville att den nya minimiskatten skulle vara högre.

En annan del av kritiken är inriktad mot att bolag inom vissa branscher är undantagna, samt att bara ett mindre antal av världens största företag kommer att avkrävas skatt i de länder där de gör sina vinster. Den globala bolagsskatten kommer bara att omfatta de allra mest lönsamma multinationella företagen, vilket enligt kritiker innebär att mellan 85 och 90 procent av dessa bolag undantas.

Det finns också en oro för att stora delar av intäkterna från bolagsskatten kommer att gå till de länder där företagen har sina högkvarter – vilket ofta är i USA, Storbritannien eller Europa.

Chenai Mukumba vid organisationen Tax Justice Network Africa menar att det som verkligen krävs är en skattereform som gör systemet mer rättvist för världens utvecklingsländer.

– I stället kommer de överens om något mycket mindre. Det här innebär en förlorad möjlighet att balansera upp situationen och sätta frågan om rättvisa i centrum, säger hon till IPS.

Enligt Chenai Mukumba kan flera afrikanska länder vara bland de som drabbas av det nya avtalets negativa effekter. Kenya och Nigeria är två av de fyra länder som har valt att inte gå med på uppgörelsen.

– I många afrikanska länder ligger bolagsskatten för närvarande på mellan 25 och 30 procent.  Med en minimiskatt på 15 procent kommer bolag att lockas att flytta sina vinster till andra platser, säger Chenai Mukumba.

OECD uppger att deras beräkningar visar att den nya bolagsskatten kommer att öka utvecklingsländernas skatteintäkter med minst fyra procent.

Biståndsorganisationen Oxfam har dock genom andra beräkningar kommit fram till att skatteintäkterna för 52 utvecklingsländer knappast kommer att öka alls. Däremot menar Oxfam att en global bolagsskatt på som lägst 25 procent kraftigt skulle öka intäkterna för världens fattigaste länder.

Efter att överenskommelsen tillkännagetts var kritiken mycket hård från Oxfam. I ett pressmeddelande skriver organisationen att uppgörelsen innebär att de utvecklingsländer som drabbats så hårt av pandemin nu går miste om ”djupt efterfrågade resurser som behövs för sjukhus, lärare och bättre arbetstillfällen”. Vidare menar organisationen att överenskommelsen inte kommer att åstadkomma några förändringar samtidigt som ”världen upplever den snabbaste fattigdomsökningen på årtionden och en explosionsartad ökning av orättvisorna”.

Ed Holt