Brasiliens elproduktion hotad i klimatkrisens spår

Rio de Janeiro, 210713 (IPS) – Bristande nederbörd och fler torkor i södra och centrala Brasilien hotar i allt högre grad landets vattenkraftverk. Klimatkrisen slår hårt mot elproduktionen, som till stora delar är beroende av vattenmassorna i landets floder.

För 20 år sedan drabbades Brasilien av en omfattande elkris, vilket ledde till en nio månader lång elransonering. Nu riskerar landet att hamna i en liknande situation, denna gång med en tydlig koppling till klimatförändringarna.

Under regnsäsongen mellan oktober och april i år var nederbörden svag i södra och centrala Brasilien. Det har i sin tur lett till kritiskt låga vattennivåer i floden Paranás deltaområde, där 57 dammar står bakom hälften av den el som produceras med hjälp av vattenkraft i landet.

I slutet av juni var exempelvis reservoarerna vid Furnas, ett av landets största vattenkraftverk, belägen i delstaten Minas Gerais, bara fyllda till en knapp tredjedel av dess kapacitet.

Det innebär att vattenmängderna inte kommer att vara tillräckliga fram till kommande regnsäsong, som förväntas först i oktober eller november. Situationen är densamma även vid många andra vattenkraftverk i regionen, som sedan 2001 har drabbats av flera återkommande torkor.

Bristen på nederbörd har på senare år inte bara slagit mot elproduktionen. Under 2014 och 2015 tvingades exempelvis mångmiljonstaden São Paulo att införa vattenransonering eftersom dricksvattenkällorna var på väg att sina.

Detsamma skedde även i huvudstaden Brasilia under 2017 och 2018 och även storstaden Curitiba i den södra delstaten Paraná tvingades under förra året införa vattenransonering.

Den nuvarande vattenkrisen i Brasilien uppges vara den värsta under de 91 år som mätningarna har genomförts. Enligt chefen för landets kraftnätsoperatör har krisen inneburit ”ett sent uppvaknande” inom elbranschen om de problem som den globala uppvärmningen förorsakar.

En majoritet av Brasiliens energibehov tillgodoses av vattenkraften, som i sin tur är beroende av nederbörden. Men enligt Ricardo Baitelo vid organisationen Institutet för energi och miljö, är det inte bara de tilltagande torkorna som ligger bakom den nuvarande krisen – utan även bristande planering.

– Om det inte vore för coronakrisen hade vi sannolikt redan börjat drabbas av elavbrott, säger han till IPS, med hänvisning till att konsumtionen av el minskat i samband med pandemin.

För 20 år sedan stod vattenkraften bakom nästan all energiproduktion i landet, medan den i dagsläget står för runt 60 procent.

Efter elkrisen 2001 byggdes många kolkraftverk som enligt energimyndigheterna ska göra det möjligt att producera tillräckligt med el för att täcka landets behov i samband med torkor. Detta trots att dessa fossila kraftverk både leder till ökade utsläpp av växthusgaser – och högre elpriser.

I dag produceras en fjärdedel av landets el med fossila bränslen. Samtidigt har vind- och solkraften gått framåt och står i dag bakom runt tolv procent av elproduktionen. Ricardo Baitelo menar att landet nu måste satsa vidare på de förnybara energikällorna.

– De utgör en del av lösningen och minskar utsläppen av växthusgaser, vilket i sin tur minskar Brasiliens utsatthet för klimatförändringarnas effekter – däribland torkor, betonar han.

Ricardo Baitelo säger att det dessutom går snabbare att installera anläggningar för förnybara energikällor – samtidigt som efterfrågan på el sannolikt kommer att stiga efter pandemin.

Bedömare betonar samtidigt att landet måste fokusera på att öka energieffektiviteten.

– Bara tanken på införandet av elransonering i ett land som har en så stor potential för energiutvinning är en skandal, säger Joilson Costa, som är ordförande för en allians bestående av 31 sociala organisationer som kräver att landets energipolitik ska förändras.

Mario Osava