Lagos, 210610 (IPS) – Nigerias regering meddelade nyligen att man stänger ned Twitter – efter att plattformen raderat ett meddelande från landets president. Beslutet förvånade många, men regeringen har länge haft som strategi att försöka kväsa det civila samhället. Det skriver människorättsjuristen Nelson Olanipekun i denna kommentar.
För fyra år sedan greps Omoregie och flera av hans vänner godtyckligt av polisen. Efter att de hade förts till polisstationen blev Omoregie, som egentligen heter något annat, vittne till hur polisen började misshandla hans vänner.
Diskret lyckades han rapportera om vad som hände via Twitter. Jag var en av flera som såg meddelandena och ropen på hjälp. I egenskap av jurist lyckades jag tillsammans med andra aktivister inom några timmar hjälpa Omoregie att släppas på fri fot.
Efter att Nigerias regering förbjudit användningen av Twitter har jag under de senaste dagarna tänkt på den händelsen. Förbudet infördes efter att plattformen hade tagit bort ett meddelade skrivet av president Muhammadu Buhari som kunde uppfattas som ett hot om våld mot människor i landets sydöstra delar, där offentliga byggnader attackerats.
Twitterförbudet må ha kommit som en överraskning för många, men regeringen har länge hotat med att agera mot de sociala medierna. Det ingår i en strategi som syftar till att få det civila samhället och landets medborgare att följa dess linje.
Twitter har länge varit en viktig arena för aktivism och nyhetsuppdateringar i Nigeria och plattformen är efter Facebook den som används mest av befolkningen. Twitter har varit mycket viktigt för att ställa regeringen, dess institutioner och mäktiga personer till svars.
Twitter har även länge använts för politisk aktivism och för att organisera protester – däribland de som förra hösten ledde till att den ökända polisenheten Sars fick upplösas. Närmare ett hundra människor dödades i samband med protesterna och Twitter blev ett viktigt verktyg för att avslöja de övergrepp som begicks av säkerhetsstyrkorna.
Mest uppmärksamhet fick de övergrepp som polis och militär begick mot demonstranter på en bro i stadsdelen Lekki i Lagos. Händelserna direktsändes på sociala medier av mediepersonligheten DJ Switch, vilket tvingade landets militära ledning att agera. Senare blev dock DJ Switch tvungen att flytta utomlands efter att hon mottagit dödshot.
Aktivismen på sociala medier har länge oroat regeringen, och redan för två år sedan försökte man införa en lag som hade inneburit att vanliga kommentarer som var misshagliga för myndigheterna hade kunnat kriminaliseras.
Lagen antogs inte, men det Twittterförbud som nu har införts visar att regeringen inte har gett upp sina försök att begränsa yttrandefriheten på sociala medier. Och eftersom det sedan två månader tillbaka pågår en strejk inom rättsväsendet kunde förbudet nu införas utan att domstolarna ingrep.
Regeringen har även krävt en licensiering av alla sociala medier-plattformar samt av alla sajter som sänder nyheter och underhållning via nätet.
Alla dessa restriktioner syftar till att begränsa yttrandefriheten – en rättighet som är fastslagen både i landets författning och i de internationella deklarationer som Nigeria har undertecknat.
Landets myndigheter har även agerat mot andra former av aktivism – bland annat genom att förneka människor rätten att samlas och demonstrera. Fredliga demonstranter har blivit skjutna av polis och militär medan många andra har gripits. Människor har uppmärksammat dessa tillslag via Twitter.
Direkt efter att förbudet annonserats meddelades att de som använder sig av Twitters app kan gripas. I praktiken innebär det att polisen ges rätten att söka igenom människors mobiler – vilket inte är ett nytt fenomen för medborgarna. Missnöjet med den polistaktiken var en av orsakerna bakom protesterna mot enheten Sars.
En annan viktig fråga är vad förbudet på längre sikt kommer att innebära för Nigerias medier och medborgare. Agerandet innebär att landet riskerar att glida närmare att bli en diktatur och att möjligheterna att organisera motståndet mot en sådan utveckling försämras.
Världens demokratier måste nu genomföra konkreta åtgärder för att förhindra att människorättsbrott begås i Nigeria. Censur av oberoende röster är ofta ett förebud om införandet av ett auktoritärt styre.
Om det förbud som införts av ett fåtal politiker tillåts passera utan kritik kan detta ses som en signal om att envälde godkänns. Tystnad och uteblivna reaktioner skulle betyda att Twitterförbudet accepteras – vilket i sin tur skulle innebär att det civila samhällets möjligheter att organisera sig minskar, och att 200 miljoner nigerianers rättigheter kränks.
*Nelson Olanipekun är människorättsjurist och grundare av den rättshjälpsorganisationen Gavel.
