New York, 210511 (IPS) – Allt talar för att António Guterres kommer att återväljas för en andra period som FN:s generalsekreterare – om han inte hinner hamna i onåd hos någon av säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar. För det är stormakterna som i praktiken avgör frågan – vilket möter kritik.
Det avgörande beslutet om en generalsekreterare ska väljas, eller väljas om, vilar hos säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar: USA, Storbritannien, Frankrike, Kina och Ryssland.
Alla övriga, inklusive generalförsamlingen och det civila samhällets organisationer, förblir sidoaktörer i de förhandlingar som nu har inletts om valet av chef för världsorganisationen, vars högkvarter har förblivit ödsligt i över ett års tid på grund av pandemin. Det finns dock inget exakt datum för när processen ska vara klar.
De 193 länderna i generalförsamlingen, FN:s högsta beslutande organ, har i denna fråga ingen annan roll än att följa säkerhetsrådets rekommendationer. För även om generalförsamlingen har makten att avvisa den kandidat som rekommenderas har detta hittills aldrig skett, under 76 års tid.
Men det finns de som är kritiska mot processen. En av dem är Mavic Cabrera-Balleza vid organisationen Global Network of Women Peacebuilders, en allians för över hundra organisationer i drygt 40 länder. Hon anser att det FN-systemet måste reformeras, bland annat för att påverka maktfördelningen när det gäller valet av generalsekreterare.
– Vi lever i det 21:a århundradet och kolonialismen borde vara över. Om jag var medlem av generalförsamlingen – FN:s största organ som är stolt över sin princip om att varja land ska ha en röst var – så skulle jag känna mig förolämpad, säger hon.
Redan 1996 konstaterade analytikerna Brian Urquhart och Erskine Childers i en banbrytande rapport som belyste behovet av FN-reformer att valet av generalsekreterare avgörs av något som kan liknas vid en herrklubb.
Det mesta talar för att den sittande generalsekreteraren António Guterres kommer att återväljas för en andra femårig ämbetsperiod med start i januari nästa år – om han inte i elfte timmen hamnar i en konflikt med någon av stormakterna.
Hittills är egyptiern Boutros Boutros-Ghali den enda generalsekreterare som inte fick förlängt mandat, eftersom han väckte amerikansk vrede.
USA valde i en sällsynt markering att lägga in sitt veto i säkerhetsrådet mot en andra mandatperiod för Boutros Boutros-Ghali. Detta trots att 14 av 15 länder i rådet röstade för en förlängning. Under sådana omständigheter skulle USA ha kunnat avstå från att rösta och respektera önskemålet hos den överväldigande majoriteten i säkerhetsrådet. Men USA vägrade att ta hänsyn till det starka stöd som Boutros Boutros-Ghali, som var generalsekreterare mellan 1991 och 1996, hade inom världsorganisationen.
