Reportrar: Restriktioner används för att stoppa granskningar

Bratislava, 210426 (IPS) – Reportrar i flera länder vittnar om hur deras arbete blivit mycket svårare under pandemin – på grund av att myndigheterna infört nya restriktioner för att tysta kritiska röster.

Journalister från flera regioner uppger att pressfriheten har försämrats under det gångna året. Michael Wambi, prisbelönad reporter som skriver för IPS från Uganda, säger att regeringen har utnyttjat de generella restriktionerna till att begränsa journalisters möjligheter att arbeta.

I samband med det presidentval som hölls i januari i år utsattes journalister för riktade attacker, enligt Michael Wambi.

– Detta för att förhindra deras bevakning av ledande oppositionskandidater, säger han.

Poliser gick hårt fram mot reportrar – som även anklagades för att bryta mot restriktioner i samband med att de försökte utföra sitt journalistiska arbete.

Michael Wambi berättar om hur landets polischef Martin Okoth Ochola försökte skämta om situationen genom att hävda att säkerhetsstyrkorna skulle fortsätta att misshandla journalister ”för att skydda deras egen hälsa”.

Stella Paul rapporterar för IPS från Indien, som är ett av världens farligaste länder för journalister enligt Reportrar utan gränser. Hon säger att myndigheterna i landet har utnyttjat restriktionerna till att trakassera journalister.

Pressfrihetsorganisationer menar att den indiska regeringen under pandemin har skärpt kontrollen av nyhetsförmedlingen. Detta genom att inleda juridiska processer mot reportrar som rapporterat om pandemin på ett sätt som avvikit från myndigheternas linje.

Tidigt under pandemin inleddes flera rättsliga åtgärder mot journalister som bevakat hur nedstängningarna påverkat landets migrantarbetare. Dessutom greps en lokal nyhetsredaktör och anklagades för omstörtande verksamhet efter att en nyhetssajt hade rapporterat om möjliga förändringar i delstatens politiska ledning efter att antalet coronafall hade skjutit i höjden.

– Under det senaste året har många journalister gripits efter att de försökt rapportera korrekta uppgifter om pandemin, säger Stella Paul.

Enligt henne vittnar flera kollegor i andra asiatiska länder om en liknande situation.

– Många journalister i flera länder ställer sig nu frågan om vad som kan hända om de rapporterar om ett visst ämne. De är rädda för att bli gripna, säger hon.

Ett av de länder där restriktionerna mot pressen är som hårdast är Bangladesh. I en ny rapport uppger Reportrar utan gränser att våldet mot journalister har förvärrats i Bangladesh under pandemin, samtidigt som många reportrar har gripits och åtalats efter att ha rapporterat om coronakrisen.

Enligt lokala journalister har situationen förvärrats efter att en ny lag om digital säkerhet infördes 2018. Lagen gör det möjligt att utdöma långa fängelsestraff mot personer som anses ha spridit ”negativ propaganda”.

I februari dog skribenten och analytikern Mushtaq Ahmed i en poliscell i Bangladesh, där han suttit häktad sedan i maj förra året med hänvisning till lagen från 2018. Han anklagades för att på sociala medier ha uttryckt sig kritiskt mot regeringens strategi mot covid-19.

Enligt en officiell utredning dog Mushtaq Ahmed av naturliga orsaker, men medfångar har uppgett att han utsattes för tortyr och en del misstänker att han dog av de skador han utsattes för i häktet.

En bangladeshisk journalist som inte vill bli citerad med sitt namn säger att fallet har påverkat många som arbetar inom medierna.

– Det som hände Mushtaq Ahmed har gjort att många journalister blivit mycket försiktigare med att ifrågasätta regeringens uppgifter om coronapandemin. Lagen om digital säkerhet använda för att trakassera journalister och många har gripits med hänvisning till den, säger reportern till IPS.

Ed Holt