New Delhi, 210224 (IPS) – Juntan i Myanmar anklagas för mängder av övergrepp i efterspelet till militärkuppen i början av februari. Aktivisten Yasmin Ullah säger att de som protesterar mot kuppen nu utsätts för samma metoder som sedan länge använts mot landets rohingyer.
– Vi rohingyer är uppvuxna med trakasserier och rädsla för militär och myndigheter, eftersom det är en taktik vi alltid har varit utsatta för. Det är samma metoder som nu används mot dem som protesterar – psykologisk krigföring, nattliga razzior, beskjutningar, godtyckliga gripanden, begränsad rörelsefrihet, säger rohingya-aktivisten Yasmin Ullah till IPS.
Efter att militären övertog makten från landets valda regering greps ett stort antal politiker, däribland Myanmars civila ledare Aung San Suu Kyi. Juntan utlyste sedan undantagstillstånd i ett år framåt och meddelade att arméchefen Min Aung Hlaing tog över styret.
De soldater som har skickats ut på landets gator och de utegångsförbud som införts har inte kunnat hindra många tiotusentals människor från att bege sig ut för att protestera mot kuppen. Mängder av människor har dessutom inlett en kampanj av civil olydnad.
Samtidigt uppger Radio Free Asia att ett stort antal företrädare för civila organisationer och intellektuella har gripits av militären. Enligt organisationen Assistance Association for Political Prisoners har minst 384 personer gripits, främst i samband med nattliga razzior.
Minst tre demonstranter har dödats av militären och landets minoritetsgrupper befarar att militärens maktövertagande ska leda till att de utsätts för förnyat våld.
FN:s generalsekreterare António Guterres har fördömt militärens övervåld mot demonstranter och uppmanat till en återgång till civilt styre, i enlighet med resultatet av det val som nyligen hölls i landet. Ett val som vanns stort av Aung San Suu Kyis parti NLD.
Samtidigt har vittnen i staden Mandalay rapporterat om att de på gatorna har sett soldater från samma infanteridivision som ledde den statliga våldsvågen mot minoritetsgruppen rohingya i delstaten Rakhine 2017. Detta i samband med att två demonstranter dödades i staden i lördags. Uppgifterna fick FN:s särskilda sändebud för Myanmar, Tom Andrews, att reagera starkt, då han via Twitter varnade för ”en farlig upptrappning av juntan i vad som framstår att vara ett krig mot Myanmars befolkning”.
Yasmin Ullah menar att utvecklingen i landet dock var oroande redan innan kuppen, eftersom Aung San Suu Kyi vägrat att fördöma militärens grova övergrepp mot rohingyerna. I stället reste Aung San Suu Kyi i slutet av 2019 till Internationella domstolen i Haag för att förneka att militären begick folkmord mot den muslimska minoriteten i samband med våldsvågen i Rakhine.
– Bara tanken på att hon försvarade militären säger allt om vem hon är som person och var hon står i fråga om den demokratiska övergången i Myanmar, säger Yasmin Ullah.
Hon menar att militärens maktövertagande för många myanmarier är en plågsam påminnelse om bristen på demokratisk utveckling i landet, som styrts av militären under flera decennier. Men nu har många fått nog, menar hon.
– Folk har gått ut på gatorna eftersom de ser detta som deras sista chans – människor vill inte längre leva i en kultur av straffrihet där militären aldrig ställs till svars.
USA har infört nya sanktioner mot Myanmars militär efter kuppen och nyligen godkände även EU sanktioner riktade mot landets väpnade styrkor och deras ekonomiska intressen. EU:s utrikeschef Joseph Borrell har uppmanat säkerhetsstyrkorna att ”omedelbart stoppa våldet mot civila”.
Flera människorättsorganisationer fördömer de människorättsbrott som begåtts efter statskuppen. Samtidigt påpekar Sherine Tadros vid Amnesty International att det som nu sker i landet inte kom helt plötsligt.
– Man kan inte låta förövare av grova brott mot internationella lagar gå fria, och sedan bli förvånad när de begår nya människorättsbrott, säger hon.
Yasmin Ullah menar att det som på sikt måste ske i Myanmar är att militären helt fråntas sina maktbefogenheter.
– Ingen demokrati är möjlig innan detta har skett, säger hon.
